Krav på textning av video och ljud i Sverige regleras av två separata lagar som riktar sig mot olika typer av verksamheter. Den ena lagen har gällt sedan 2019 och omfattar offentlig sektor. Den andra trädde i kraft 2025 och utvidgar kraven till delar av den privata marknaden. Tillsammans skapar de ett regelverk som ställer konkreta krav på hur organisationer hanterar tillgänglig textning av sitt digitala innehåll.
Att hålla isär de två lagarna är avgörande för att förstå vad som gäller just er verksamhet. Den här artikeln går igenom regelverket steg för steg: vilka lagar som styr, vem som omfattas, vad som krävs av video och ljud, vilka undantag som finns, hur tillsynen fungerar och hur ni kartlägger ert nuläge. Vi tar också upp de specifika kraven på medieområdet och besvarar vanliga frågor om tillgänglighetsdirektivet och textning.
Två lagar, två logiker
Sveriges regelverk för digital tillgänglighet vilar på två separata lagar med olika ursprung, olika tillämpningsområden och delvis olika tillsynsmyndigheter. Att förstå skillnaden mellan dem är grunden för allt som följer i den här artikeln.
DOS-lagen: offentlig sektors skyldigheter
Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, vanligen kallad DOS-lagen, trädde i kraft den 1 januari 2019. Lagen genomför EU:s webbtillgänglighetsdirektiv (direktiv 2016/2102) i svensk rätt och riktar sig mot offentlig sektor. Den omfattar statliga och kommunala myndigheter, regioner, kommuner och vissa offentligt finansierade verksamheter.
Kraven i DOS-lagen bygger på den europeiska standarden EN 301 549, som i sin tur hänvisar till WCAG 2.1 nivå A och AA. I praktiken innebär det att webbplatser och mobilapplikationer som tillhör offentliga aktörer ska uppfylla en lång rad tekniska krav, bland annat krav på textning av inspelat videoinnehåll. Myndigheten för digital förvaltning, Digg, utövar tillsyn över att lagen följs.
DOS-lagen har alltså funnits i flera år och är väl etablerad. Trots det visar Diggs granskningar att brister fortfarande är vanliga, inte minst när det gäller tillgänglighetsredogörelser och hantering av video.
Tillgänglighetslagen (LPTT): privata aktörers nya ansvar
Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet genomför EU:s tillgänglighetsdirektiv, direktiv (EU) 2019/882, i svensk rätt. Kompletterande bestämmelser finns i förordning (2023:676). Kraven gäller som huvudregel från den 28 juni 2025.
Till skillnad från DOS-lagen riktar sig tillgänglighetslagen mot tjänster och produkter som erbjuds konsumenter, oavsett om leverantören är offentlig eller privat. Lagen omfattar bland annat elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster för konsumenter, e-handelstjänster, e-böcker, inslag i passagerartransporttjänster och tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster.
Tillsynen är uppdelad mellan flera myndigheter. Post- och telestyrelsen (PTS) utövar tillsyn över elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handelstjänster och samordnar tillsynsärenden som berör flera myndigheter. Mediemyndigheten utövar tillsyn över tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster. Konsumentverket och Transportstyrelsen utövar tillsyn över olika delar av passagerartransporttjänsterna. Den som vill förstå tillsynen från PTS och Mediemyndigheten i detalj kan läsa mer om hur myndigheterna arbetar i praktiken.
En viktig skillnad: tjänsteavtal som ingicks före den 28 juni 2025 får löpa vidare i ytterligare fem år. Nya tjänster ska dock uppfylla kraven från start.
Vem omfattas av textningskraven i praktiken?
Frågan ”gäller det oss?” är ofta den första en organisation ställer. Svaret beror på vilken typ av verksamhet ni bedriver. Tabellen nedan sammanfattar vilken lag som gäller, vad den kräver av video och från vilket datum kraven gäller. En mer detaljerad genomgång av vilka företag som omfattas finns i en separat artikel.
| Verksamhet | Lag som gäller | Vad som krävs av video | Sedan när |
|---|---|---|---|
| Statliga myndigheter | DOS-lagen | Textning och syntolkning enligt WCAG 2.1 AA | 2019 |
| Kommuner och regioner | DOS-lagen | Textning och syntolkning enligt WCAG 2.1 AA | 2019 |
| Lärosäten | DOS-lagen | Textning och syntolkning enligt WCAG 2.1 AA | 2019 |
| Offentligt finansierade verksamheter | DOS-lagen | Textning och syntolkning enligt WCAG 2.1 AA | 2019 |
| E-handel och digitala konsumenttjänster | Tillgänglighetslagen (LPTT) | Tillgänglig textning av videoinnehåll i tjänsten | 28 juni 2025 |
| Bank- och finanstjänster | Tillgänglighetslagen (LPTT) | Tillgänglig textning av videoinnehåll i tjänsten | 28 juni 2025 |
| Beställ-tv och playtjänster | Tillgänglighetslagen (LPTT) | Tillgänglig textning, syntolkning och anpassningsbara undertexter | Tidigast 2027 |
Mikroföretag, definierade som företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning på högst två miljoner euro, undantas från kraven på tjänster. Offentliga aktörer som också bedriver e-handel eller erbjuder digitala konsumenttjänster kan behöva uppfylla båda lagarna samtidigt. Om ni är osäkra på vilken lag som gäller er verksamhet, vänd er till den tillsynsmyndighet som ansvarar för er sektor.
Vad kraven innebär för video och ljud
Att veta att lagen gäller är ett första steg. Nästa steg är att förstå vad den faktiskt kräver. Kraven på textning av video och ljud bygger på internationella riktlinjer och handlar i grunden om att göra innehåll begripligt för personer som inte kan ta del av ljudet.
Inspelad video: textning och syntolkning
Inspelad video med ljud ska ha synkroniserad textning. Det innebär att texten visas samtidigt som motsvarande ljud hörs, så att tittaren kan följa dialogen i realtid. Utöver textning ställer regelverket krav på syntolkning eller ett textalternativ som beskriver visuellt innehåll som inte framgår av dialogen. Dessa krav gäller på nivå A, alltså den mest grundläggande nivån i WCAG.
På nivå AA tillkommer krav på syntolkning som en separat ljudkanal för inspelad video. I praktiken innebär det att organisationer som publicerar video på sina webbplatser behöver planera för både textning och syntolkning redan i produktionsfasen.
Direktsänd video: vad som gäller under och efter sändning
Direktsändningar är undantagna från textningskraven medan de pågår. Men om en inspelning av en direktsändning ligger kvar publicerad längre än 14 dagar ska den vara textad och tillgänglighetsanpassad. Det här är en viktig gränsdragning för kommuner och regioner som sänder fullmäktigemöten eller presskonferenser. Mer om hur kommuner hanterar detta i praktiken finns i artikeln om kommunernas webbsändningar.
På nivå AA ställer WCAG även krav på textning av direktsänd video. Det kravet gäller alltså utöver det grundläggande undantaget och kan bli aktuellt för organisationer som regelbundet sänder live.
Tillgänglig textning kontra vanlig textning
En vanlig missuppfattning är att standardundertexter räcker för att uppfylla lagkraven. Tillgänglighetstextning skiljer sig från vanlig textning genom att den inkluderar mer än bara dialog. Tillgänglig textning beskriver även relevanta ljud i omgivningen, identifierar vem som talar och anger musikaliska inslag. Ett exempel: i stället för att bara visa repliken ”Välkommen hit” kan en tillgänglig undertext visa [Maria]: ”Välkommen hit” följt av [dörren stängs].
Den här typen av textning gör innehållet begripligt för personer som är döva eller har nedsatt hörsel och som inte kan uppfatta ljud utanför dialogen. Det är också denna nivå av textning som krävs för att uppfylla WCAG:s krav på att textningen ska vara ”likvärdig” med ljudet. Automatiskt genererade undertexter når vanligtvis inte den kvalitet som krävs utan manuell granskning och korrigering. Mer om skillnaderna finns i vår guide till begrepp inom tillgänglighet.
WCAG 2.1 och standarden EN 301 549
Båda lagarna pekar mot samma tekniska standard: EN 301 549. Den standarden bygger i sin tur på WCAG 2.1 nivå AA, som är den internationella riktlinjen för digital tillgänglighet och textning. En organisation som uppfyller WCAG 2.1 AA har i regel uppfyllt de tekniska kraven i båda lagarna.
EN 301 549 är bredare än WCAG och täcker inte bara webbinnehåll utan även programvara, hårdvara och telekommunikation. Kapitel 7 i standarden behandlar specifikt produkter med videofunktionalitet och ställer krav på bland annat anpassningsbara undertexter och kontroller för att aktivera textning. En uppdaterad version av standarden (V4.1.1) som hänvisar till WCAG 2.2 publicerades i september 2026, men den version som för närvarande är formellt citerad i EU:s officiella tidning är fortfarande V3.2.1 med WCAG 2.1 som bas.
De relevanta WCAG-kriterierna för tidsbaserad media är följande:
- 1.2.1 Enbart ljud och enbart video, inspelad (nivå A): Förinspelade ljud- eller videofiler ska ha ett textalternativ eller en mediealternativ beskrivning.
- 1.2.2 Textning, inspelad (nivå A): Förinspelade videor med ljud ska ha synkroniserad textning som återger dialog och relevanta ljud.
- 1.2.3 Syntolkning eller alternativ till tidsbaserade medier, inspelad (nivå A): Förinspelade videor ska ha syntolkning eller ett fullständigt textalternativ.
- 1.2.4 Textning, direktsänd (nivå AA): Direktsänd video med ljud ska ha realtidstextning.
- 1.2.5 Syntolkning, inspelad (nivå AA): Förinspelade videor ska ha syntolkning som beskriver visuellt innehåll som inte framgår av ljudspåret.
Organisationer som vill förbereda sig för kommande krav bör redan nu testa sitt innehåll mot de sex nya kriterierna i WCAG 2.2, även om det formella kravet ännu inte har trätt i kraft. Läs mer om krav på textversioner för en djupare genomgång.
Undantag och gränsdragningar att känna till
Inget regelverk gäller utan undantag. Att känna till gränsdragningarna är lika viktigt som att förstå huvudreglerna, inte minst för att undvika att lägga resurser på fel saker eller att missa faktiska skyldigheter.
Tidsgränser för äldre innehåll
Under DOS-lagen är förinspelade tidsbaserade medier som publicerades före den 23 september 2020 undantagna från tillgänglighetskraven. Det innebär att äldre videor på en myndighets webbplats inte behöver textas retroaktivt, så länge de inte uppdateras eller återpubliceras. Under tillgänglighetslagen gäller att förinspelade medier som inte uppdateras efter lagens ikraftträdande inte heller omfattas.
Oproportionerligt stor börda
Under tillgänglighetslagen kan en tjänsteleverantör åberopa undantaget oproportionerligt stor börda om kraven skulle innebära en orimlig ekonomisk eller organisatorisk belastning, eller om de i grunden skulle förändra tjänstens karaktär. Bedömningen ska göras från fall till fall. En tjänsteleverantör som åberopar detta undantag ska göra en ny bedömning inom fem år, och tidigare om tjänsten ändras eller en tillsynsmyndighet begär det. Dokumentation ska sparas i minst fem år.
Tredjepartsinnehåll och kartor
Innehåll från tredje part som inte finansieras eller kontrolleras av den ansvariga aktören är undantaget under båda lagarna. Webbkartor är också undantagna, under förutsättning att väsentlig information presenteras i ett tillgängligt format. Kontorsfilformat som publicerades före den 23 september 2018 undantas under DOS-lagen, såvida de inte behövs i aktiva förvaltningsprocesser. Lärosäten som vill förstå hur detta påverkar föreläsningsmaterial hittar mer information i artikeln om lärosätenas föreläsningsmaterial.
Tillsyn
Tillsynen över de två lagarna är organiserad på olika sätt. Under DOS-lagen har Digg ensamt ansvar. Myndigheten genomför både förenklad och fördjupad granskning av offentliga webbplatser och mobilapplikationer. Diggs rapporter visar att många organisationer saknar systematiska rutiner för tillgänglighetsarbete och att arbetet ofta drivs av enskilda eldsjälar snarare än etablerade processer.
Under tillgänglighetslagen är tillsynen uppdelad. PTS utövar tillsyn över elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handelstjänster och samordnar tillsynsärenden som berör flera myndigheter. Mediemyndigheten ansvarar för tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster. Konsumentverket och Transportstyrelsen hanterar passagerartransporttjänsterna.
Tillsynsprocessen under tillgänglighetslagen börjar vanligtvis med dialog. Myndigheten utreder, kommunicerar med aktören och kan besluta om förelägganden med eller utan vite. Beslut kan överklagas. PTS har påbörjat granskningar av e-handelsaktörer och fokuserar på startsidor, produktsidor och sökfunktioner. Ännu har inga förelägganden utfärdats specifikt för brister i textning under den nya lagen.
Vad som händer vid brister
En tillsynsmyndighet eller marknadskontrollmyndighet får besluta om sanktionsavgift vid överträdelser av tillgänglighetslagen. Sanktionsavgift beslutas inte i ringa fall och inte senare än fem år efter att åsidosättandet upphörde. Avgiften betalas till Kammarkollegiet. I allvarliga fall kan produkter återkallas från marknaden eller tjänster förbjudas att säljas inom EU.
Under DOS-lagen har Digg möjlighet att utfärda vitesförelägganden mot offentliga aktörer som inte åtgärdar brister. Oavsett vilken lag som gäller bör organisationer vara medvetna om att tillsynsmyndigheterna successivt skärper sin granskning. Att proaktivt arbeta med tillgänglighet är inte bara en juridisk skyldighet utan minskar också risken för kostsamma åtgärder i efterhand.
Så tar ni reda på var er organisation står
Att kartlägga nuläget är det viktigaste första steget. Automatiserade verktyg fångar en del av problemen, men manuell granskning krävs för att identifiera brister i textning, syntolkning och andra medierelaterade krav. Följande sju steg ger en strukturerad utgångspunkt:
- Identifiera vilken lag eller vilka lagar som gäller er verksamhet och vilken myndighet som utövar tillsyn.
- Inventera allt video- och ljudinnehåll på era webbplatser och i era mobilapplikationer, inklusive inbäddat tredjepartsinnehåll.
- Kontrollera om befintliga undertexter uppfyller kraven på tillgänglig textning, det vill säga om de inkluderar talaridentifiering, ljudbeskrivningar och synkronisering.
- Genomför en automatiserad tillgänglighetsgranskning av era digitala kanaler som komplement till den manuella genomgången.
- Testa med hjälpmedel: använd skärmläsare och tangentbordsnavigering för att verifiera att videospelaren och dess textningsfunktioner fungerar korrekt.
- Upprätta eller uppdatera er tillgänglighetsredogörelse med kända brister, planerade åtgärder och kontaktuppgifter.
- Skapa en åtgärdsplan med tidsramar, ansvarsfördelning och rutiner för löpande uppföljning av nytt innehåll.
Digg har noterat att många organisationer saknar etablerade arbetsmetoder för långsiktigt tillgänglighetsarbete. Att bygga in textningskrav i era publiceringsrutiner, snarare än att hantera dem som enskilda projekt, är avgörande för att undvika att brister uppstår på nytt.
Kraven på medieområdet
Medieområdet har egna regler som delvis överlappar med tillgänglighetslagen. Enligt regeringens proposition 2024/25:166 om public service 2026 till 2033 gäller skyldigheten att vidaresända public service i marknätet från den 1 januari 2026 även tjänster som ger tillgång till textning, tolkning och uppläst text. Det innebär att distributörer ska säkerställa att tittare kan ta del av de tillgänglighetsfunktioner som public service-bolagen erbjuder. Mer om vad detta innebär finns i artikeln om det nya public service-uppdraget.
Tidigast från 2027 gäller kraven bredare för dem som tillhandahåller beställ-tv, playtjänster och annat tv-innehåll. Mediemyndigheten utövar tillsyn på detta område. För aktörer som producerar eller distribuerar audiovisuellt innehåll innebär det att tillgänglig textning inte bara är en fråga om lagefterlevnad utan en central del av tjänstens kvalitet och räckvidd.
Aktörer på medieområdet som är osäkra på hur kraven påverkar deras verksamhet bör vända sig till Mediemyndigheten, som är den myndighet som svarar på frågor om tillämpningen inom detta segment.
Vanliga frågor
Måste vi texta direktsändningar?
Direktsändningar är undantagna från textningskraven medan de pågår. Däremot gäller att om en inspelning av en direktsändning ligger kvar publicerad längre än 14 dagar ska den vara textad och tillgänglighetsanpassad. På nivå AA i WCAG finns även ett krav på realtidstextning av direktsänd video, men det grundläggande undantaget innebär att organisationer har ett tidsfönster att texta inspelningen i efterhand.
Räcker automatisk textning för att uppfylla kraven?
Nej, automatiskt genererade undertexter når vanligtvis inte den kvalitet som krävs. WCAG kräver att textningen ska vara likvärdig med ljudet, vilket i praktiken innebär en noggrannhet nära hundra procent. Automatiska verktyg missar ofta talaridentifiering, ljudbeskrivningar och nyanser i språket. Automatisk textning kan vara en bra utgångspunkt, men manuell granskning och korrigering av en språkprofessionell är nödvändig för att uppfylla textningskraven.
Gäller kraven interna videor?
DOS-lagen gäller digital offentlig service, det vill säga innehåll som riktar sig till allmänheten. Rent interna videor som inte publiceras externt omfattas i regel inte. Tillgänglighetslagen gäller tjänster som erbjuds konsumenter, vilket innebär att interna utbildningsvideor normalt faller utanför. Arbetsgivare har dock skyldigheter enligt diskrimineringslagstiftningen att göra arbetsplatsen tillgänglig, vilket kan innebära att interna videor ändå behöver textas.
Måste gamla videor textas i efterhand?
Under DOS-lagen är förinspelade tidsbaserade medier som publicerades före den 23 september 2020 undantagna, förutsatt att de inte uppdateras eller återpubliceras. Under tillgänglighetslagen gäller att innehåll som inte uppdateras efter lagens ikraftträdande inte heller omfattas. Om ni däremot redigerar, återpublicerar eller på annat sätt uppdaterar en äldre video bör den textas enligt gällande krav.
Tillgänglig textning med Spoken
Spoken kombinerar AI-baserad taligenkänning med manuell granskning av erfarna språkprofessionella för att producera tillgänglig textning som uppfyller kraven i både DOS-lagen och tillgänglighetslagen. Vårt team av lingvister och modersmålstalare hanterar textning på svenska, finska, norska, danska, engelska och flera andra europeiska språk. All taligenkänning sker i vårt eget slutna system, vilket innebär att era filer hanteras GDPR-kompatibelt och konfidentiellt.
Vi erbjuder tillgänglig undertextning med talaridentifiering, ljudbeskrivningar och synkronisering, samt professionell undertextning för standardbehov och flerspråkig textning. Prissättningen baseras på videons längd och innehåller inga dolda kostnader. Leverans sker i de format ni behöver, exempelvis SRT eller WebVTT.
Behöver ni hjälp att uppfylla era krav på textning? Kontakta oss så skickar vi en offert inom 24 timmar.
