Företag kan förvänta sig att PTS och Mediemyndighetens tillsyn under det andra året med LPTT (lag 2023:254) skärps märkbart, med fler granskningsärenden, bredare sektorsövervakning och tydligare vägledning kring harmoniserade standarder. Lagen trädde i kraft den 28 juni 2025, och det första året präglades av kartläggning och inledande granskningar. Nu går tillsynsmyndigheterna in i en fas där systematisk uppföljning och eventuella sanktioner blir verklighet. Nedan går vi igenom vad tillgänglighetskraven innebär för video och textning, hur tillsynen bedrivs, vilka konsekvenserna kan bli och hur företag kan förbereda sig.
Vilka krav ställer LPTT på textning och undertextning av video?
LPTT kräver att digitala tjänster uppfyller standarden EN 301 549, som i sin tur omfattar WCAG 2.1 på nivå A och AA. I praktiken innebär det att alla förinspelade videor med ljud måste ha textning som inkluderar talad dialog, talaridentifiering och beskrivningar av viktiga ljud som är nödvändiga för att förstå innehållet.
Kraven går längre än vad många företag förväntar sig. Det räcker inte att lägga till automatiskt genererad text som enbart återger dialog. Textningen ska även beskriva relevanta ljud, exempelvis ”telefonen ringer” eller ”musik spelas”, och dessa beskrivningar kan placeras inom hakparenteser i textningsspåret. På WCAG-nivå AA krävs dessutom syntolkning för videoinnehåll, vilket innebär ytterligare ett lager av tillgänglighetsarbete.
Valbara eller inbrända undertexter
EN 301 549 innehåller specifika krav i kapitel 7 och 11 som rör just video. Bland annat ska textning och syntolkning inte störa andra visuella eller auditiva spår, och programvara ska respektera användarens tillgänglighetsinställningar. Valbara (closed) undertexter i format som SRT eller VTT rekommenderas framför inbrända (open) undertexter, även om inbränd text inte är förbjuden. Valbara undertexter ger användaren kontroll och uppfyller tillgänglighetskraven på ett mer robust sätt.
Audiovisuella medietjänster under Mediemyndighetens ansvar
För audiovisuella medietjänster gäller sektorspecifika krav. Mediemyndigheten definierar sitt tillsynsområde som tjänster för att identifiera, välja, ta emot information om och använda tv-tjänster och tillgänglighetsfunktioner, exempelvis textning och syntolkning, som tillhandahålls via webbplatser, set-top-boxar och appar. Elektroniska programguider omfattas också.
Hur genomför PTS och Mediemyndigheten sin tillsyn under 2025?
PTS har under det första året öppnat 28 tillsynsärenden riktade mot e-handelsföretag och genomfört en bred mätning av tillgängligheten på 576 svenska webbplatser. Mediemyndighetens tillsyn har varit mer begränsad på grund av konstitutionella hinder, men myndigheten har arbetat med att utveckla en tillsynsplan och föreskrifter.
PTS tillsynsmodell och signaler inför 2026
PTS är en av fem tillsynsmyndigheter under LPTT och har dessutom en samordnande roll. Myndigheten ansvarar för tillsyn av elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handel, samt fungerar som marknadskontrollmyndighet för samtliga produkter som omfattas av lagen. Tillsynsprocessen följer en tydlig struktur: begäran om information från tjänsteleverantören, granskning av tjänsten mot WCAG-kraven, genomgång av rapporterad information och möjlighet för leverantören att yttra sig.
Under det första året fokuserade PTS på webbplatser, inte appar. Bland de granskade företagen finns namn som Ellos, Biltema, KappAhl, Apotea och Åhléns. PTS breda mätning från april 2026 visade att tillgänglighetsbrister fanns i samtliga nio undersökta sektorer, och att bristerna var ännu vanligare bland privata aktörer än inom offentlig sektor. Inför det andra året kan företag förvänta sig att PTS utökar granskningen till fler sektorer och potentiellt börjar inkludera appar.
PTS planerar att slås samman med Digg den 1 januari 2027, vilket skapar möjligheter att kombinera storskalig mätning med fördjupad tillsyn. Det signalerar en mer datadriven och systematisk tillsynsmodell framåt.
Mediemyndighetens begränsade men växande roll
Mediemyndigheten ansvarar för tillsyn av tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster. Från den 28 juni 2025 gäller LPTT-kraven främst för aktörer som tillhandahåller on-demand-tv eller elektroniska programguider och som inte är traditionella massmedieföretag eller har utgivningsbevis. Myndighetens tillsyn kan i dagsläget bara bedrivas i den utsträckning som gällande grundlagar tillåter, eftersom många tjänster tillhandahålls av aktörer som skyddas av mediegrundlagarna. Det innebär att Mediemyndighetens tillsyn under 2025 och 2026 är delvis begränsad.
Vad händer om ett företag inte uppfyller tillgänglighetskraven?
Om ett företag inte uppfyller LPTT:s tillgänglighetskrav kan PTS eller Mediemyndigheten utfärda förelägganden, med eller utan vite, eller besluta om en sanktionsavgift på mellan 10 000 och 10 miljoner SEK. Tillsynsprocessen börjar dock alltid med dialog och möjlighet att åtgärda bristerna innan sanktioner blir aktuella.
Tillsynsprocessen ser i huvudsak ut så här:
- Myndigheten utreder och kommunicerar med den ekonomiska aktören.
- Om brister konstateras kan myndigheten förelägga aktören att åtgärda dem inom en viss tid.
- Föreläggandet kan förenas med vite.
- Om bristerna inte åtgärdas kan en sanktionsavgift beslutas.
- Myndigheten följer upp att bristerna faktiskt har åtgärdats.
Företag har rätt att överklaga både förelägganden och beslut om sanktionsavgifter. Information om hur man överklagar bifogas alltid beslutet. Det finns även en undantagsmöjlighet om tillgänglighetskraven skulle innebära en oproportionerlig börda eller fundamentalt förändra tjänstens karaktär, men detta kräver noggrann dokumentation och anmälan till tillsynsmyndigheten.
Mikroföretag med färre än 10 anställda och en årlig omsättning eller balansomslutning under 2 miljoner euro är undantagna från kraven på tjänster, men inte från kraven på produkter. Det är också värt att notera att bristfällig information till kunder om tillgänglighet i sig kan betraktas som en överträdelse av LPTT.
Om ett företag upptäcker att dess tjänst inte uppfyller kraven ska det omedelbart anmäla detta till tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls, inklusive detaljerad information om bristerna och vilka åtgärder som vidtagits.
Hur kan företag förbereda sin videotextning för att klara tillsynen?
Företag bör planera för textning redan från start i sin videoproduktion, använda videospelare som stödjer tillgänglighetsfunktioner, säkerställa att AI-genererad textning alltid granskas manuellt och upprätta rutiner för att hantera kundrapporter om tillgänglighetsbrister. Förberedelse handlar lika mycket om processer och dokumentation som om den tekniska textningen i sig.
Kvalitetssäkra textningen
Automatiskt genererad textning är en användbar utgångspunkt, men den innehåller ofta fel, särskilt vid facktermer, namn, dialekter och bakgrundsljud. WCAG 1.2.2 kräver korrekt textning, vilket innebär att AI-genererade undertexter i princip alltid behöver manuell granskning och redigering. Textningen ska inte bara återge dialog utan även beskriva relevanta ljud som behövs för att förstå innehållet. Använd klart och enkelt språk, korrekt grammatik och fokusera på att förmedla mening snarare än att transkribera varje ord ordagrant.
Välj en videospelare som stödjer tillgänglighetsfunktioner, exempelvis möjligheten att aktivera och inaktivera textning och syntolkning. EN 301 549 kräver att tillgänglighetskontroller ska finnas på samma interaktionsnivå som primära kontroller. Om du använder tredjepartstjänster eller komponenter är det fortfarande ditt ansvar som tjänsteleverantör att hela användarupplevelsen uppfyller tillgänglighetskraven.
Dokumentation och rutiner
Företag måste ha rutiner för att ta emot, dokumentera och hantera kundrapporter om tillgänglighetsproblem. Svara snabbt, undersök problemen och informera kunden om planerade åtgärder. Dessutom ska information om tjänstens tillgänglighet presenteras på ett tillgängligt sätt, inklusive vilka tillgänglighetsfunktioner som finns, kända begränsningar och hur kunder kan rapportera problem. Denna information ska hållas uppdaterad.
Tillgänglighetsöverlägg (accessibility overlays) gör inte en webbplats tillgänglig och hjälper inte vid LPTT-efterlevnad. EU-kommissionen har konstaterat att påståenden om full efterlevnad utan manuell insats inte är realistiska. Automatiserade testverktyg är användbara för att identifiera tekniska problem, men de har begränsningar och behöver kompletteras med manuell testning.
Inför 2027 pågår ett arbete med att harmonisera EN 301 549 mot tillgänglighetsdirektivet, och standarden revideras för att eventuellt inkludera WCAG 2.2. Riksdagen har antagit som vilande ett förslag till grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, som skulle möjliggöra full tillsyn av medietjänster som i dag skyddas av mediegrundlagarna. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, men kräver ett andra beslut efter nästa val. Företag som förbereder sig redan nu kommer att stå bättre rustade oavsett hur tidslinjerna utvecklas.
Vi på Spoken arbetar dagligen med professionell textning och undertextning som uppfyller tillgänglighetskraven, inklusive talaridentifiering och beskrivning av relevanta ljud. Varje textningsprojekt granskas av erfarna språkprofessionella, och vi arbetar i vårt eget slutna system för att säkerställa GDPR-efterlevnad. Om du har frågor om hur LPTT påverkar just er verksamhet kan du läsa mer i våra vanliga frågor.
Behöver ni professionell textning som klarar tillsynen? Begär en offert så återkommer vi inom 24 timmar.