Kommuner som publicerar webbsändningar från fullmäktigemöten och andra sammanträden omfattas av tydliga tillgänglighetskrav. DOS-lagen ställer krav på att videomaterial som ligger kvar på kommunens webbplats ska vara textat, och reglerna gäller redan i dag. Den här artikeln går igenom vad lagen kräver, hur direktsändningar skiljer sig från inspelningar, vilka brister som är vanligast och hur en kommun kan bygga hållbara rutiner för tillgänglig undertextning av sitt videomaterial.
Vilka krav gäller kommunala sändningar?
Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, ofta kallad DOS-lagen, är det regelverk som styr kommunala webbsändningars tillgänglighet. Lagen gäller statliga myndigheter, regioner, kommuner, kommunala bolag och vissa offentligt finansierade organisationer. Den innebär att all digital service, inklusive video, ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
I praktiken bygger kraven på den europeiska standarden EN 301 549, som i sin tur hänvisar till WCAG 2.1 enligt DIGG. För video innebär det att förinspelat material ska ha undertexter som inkluderar dialog, identifiering av talare och relevanta ljudeffekter. På WCAG-nivå AA krävs dessutom syntolkning för personer med synnedsättning.
Tillsyn och konsekvenser
Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, utövar tillsyn över hur offentliga aktörer lever upp till kraven. DIGG kan utfärda förelägganden om att åtgärda brister, och besluten kan överklagas till förvaltningsdomstol. Tillsynsresultaten publiceras offentligt, vilket innebär att bristande efterlevnad blir synlig för allmänheten.
Tillgänglighetsredogörelsen
Varje offentlig aktör ska dessutom publicera en tillgänglighetsredogörelse på sin webbplats. Redogörelsen beskriver hur webbplatsen lever upp till kraven och vilka eventuella brister som finns. Den fungerar som ett offentligt åtagande och gör det möjligt för medborgare att anmäla problem. Många kommuner anger i sina redogörelser att videomaterial saknar textning, ofta med hänvisning till undantaget för oskäligt betungande anpassning.
Kommande lagändringar
Riksdagen har bifallit proposition 2025/26:59 om tillgänglighetskrav för vissa medier. Lagändringarna innebär att fler krav på tillgänglighet ska kunna ställas på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Det betyder att regelverket kring offentlig sektors textning sannolikt kommer att skärpas ytterligare.
Direktsändning och textning i efterhand
En vanlig missuppfattning är att alla kommunala webbsändningar måste textas i realtid. Så är det inte. DOS-lagen undantar direktsändningar från textningskravet. En kommun kan alltså sända ett fullmäktigemöte live utan undertexter och vara i linje med lagen, så länge sändningen inte sparas.
Skillnaden uppstår i det ögonblick inspelningen blir kvar på webbplatsen. Då räknas den inte längre som en direktsändning utan som förinspelat material. Och för förinspelat material gäller DOS-lagens fullständiga tillgänglighetskrav, inklusive textning i efterhand av kommunfullmäktiges direktsändningar.
14-dagarsregeln
En central tidsgräns att känna till är 14 dagar. Om en inspelning av ett sammanträde ligger kvar på kommunens webbplats längre än 14 dagar utan textning bryter kommunen mot lagen. Inom de första 14 dagarna finns ett visst utrymme, men efter den gränsen ska materialet vara textat och tillgänglighetsanpassat.
Vissa kommuner har valt att hantera detta genom att ta bort inspelningar efter 14 dagar. Det undviker textningskravet men begränsar samtidigt medborgarnas möjlighet att i efterhand ta del av politiska beslut. Det är en lösning som uppfyller lagens bokstav men knappast dess syfte.
Vad krävs av textningen?
Textningen ska vara mer än en ordagrann transkription av talet. Enligt WCAG 2.1 nivå AA ska undertexterna inkludera identifiering av vem som talar, relevanta ljudeffekter och tydlig synkronisering med bilden. Det innebär att ren automatisk textning sällan räcker utan manuell granskning.
Ur tillgänglighetsperspektiv rekommenderas valbar undertext, alltså en separat textfil i format som SRT eller WebVTT, snarare än text som är inbränd i videobilden. Valbara undertexter ger användaren möjlighet att slå av och på texten och anpassa visningen efter sina behov.
Fullmäktigemöten, nämnder och informationsvideor
Fullmäktigemöten är den vanligaste typen av kommunal webbsändning, men långt ifrån den enda. Kommuner publicerar också informationsvideor, presskonferenser och i vissa fall inspelningar från nämndmöten. Alla dessa videotyper omfattas av samma tillgänglighetskrav så snart de ligger på en offentlig webbplats.
Fullmäktige i fokus
Fullmäktigemöten utgör en särskild utmaning. De är ofta flera timmar långa, innehåller många talare och berör komplexa ämnen med facktermer. Det gör att automatisk taligenkänning tenderar att producera fler fel än vid kortare, mer kontrollerade inspelningar. Textning av fullmäktigemöten kräver därför oftast en kombination av automatisk transkribering och manuell korrekturläsning.
Vissa kommuner har valt att texta direktsändningen i realtid med hjälp av skrivtolkar, trots att lagen inte kräver det. Det ger ett mer tillgängligt resultat redan under sändningen och minskar arbetet med efterbearbetning.
Nämndmöten och informationsvideor
Nämndmöten sänds mer sällan på webben, men när de gör det gäller samma regler. I praktiken saknas systematisk information om hur kommuner hanterar textning av nämndmöten. Kortare informationsvideor, till exempel om kommunens tjänster eller aktuella händelser, är ofta enklare att texta eftersom de är kortare och har färre talare.
Oavsett videotyp är principen densamma: om videon publiceras på kommunens webbplats ska den vara textad. Det spelar ingen roll om det rör sig om ett fyra timmar långt fullmäktigemöte eller en två minuter lång informationsfilm.
Vanliga brister i kommunal videotillgänglighet
Trots att DOS-lagen om video har gällt i flera år visar DIGG:s rapport om digital tillgänglighet att det fortfarande finns stora brister. Kommunal videotillgänglighet är ett av de områden där efterlevnaden haltar mest. De vanligaste bristerna kan sammanfattas så här:
- Videor saknar textning helt, ofta med hänvisning till att det är för resurskrävande.
- Automatisk textning publiceras utan manuell granskning, vilket ger felaktiga namn, missade ord och bristande skiljetecken.
- Syntolkning saknas nästan alltid, även där WCAG-nivå AA kräver det.
- Inspelningar tas bort efter 14 dagar i stället för att textas.
- Tillgänglighetsredogörelser åberopar undantaget för oskäligt betungande anpassning utan tidsbegränsad plan för förbättring.
DIGG har konstaterat att tillgänglighetsarbetet ofta drivs av enskilda eldsjälar snarare än av inarbetade rutiner. Det gör arbetet sårbart för personalförändringar och brist på prioritering. Avsaknad av systematiska arbetsflöden är en av de största utmaningarna för kommuner som vill uppfylla kraven långsiktigt.
En annan vanlig brist är att rent automatiskt genererade textningar behandlas som färdiga. Automatisk taligenkänning ger ofta fel i dialektala uttryck, egennamn och facktermer. Utan manuell granskning uppfyller sådana textningar sällan tillgänglighetskraven. Det mest effektiva tillvägagångssättet är att kombinera automatisk transkribering med mänsklig kontroll.
Så planerar kommunen sin textning
Att texta enstaka videor är hanterbart. Att säkerställa att varje publicerad video har korrekta undertexter kräver systematik. Kommuner som lyckas med tillgängliga webbsändningar har gemensamt att de bygger in textning i sina arbetsflöden från start, inte som en eftertanke. Så kan du som arbetar i en kommun se hur regionerna når alla medborgare med tillgänglig information.
Myndigheten för delaktighet rekommenderar att behov av textning beaktas redan i planeringsstadiet. Det innebär att tydliggöra ansvarsfördelning mellan beställare, producent och publicerande enhet, samt att avsätta tid och budget för tillgänglighetsarbetet.
Praktiska steg för en hållbar process
- Kartlägg vilka videotyper kommunen publicerar och hur ofta.
- Bestäm om textning ska ske internt eller med extern partner.
- Välj ett arbetsflöde som kombinerar automatisk taligenkänning med manuell granskning.
- Fastställ tidsramar: textning ska vara klar inom 14 dagar efter publicering.
- Dokumentera processen i kommunens tillgänglighetsredogörelse.
Undantaget för oskäligt betungande anpassning är inte en permanent lösning. DIGG understryker att undantaget ska vara tillfälligt och ha begränsad omfattning. Tidsbrist eller kompetensbrist räknas inte som giltiga grunder. Kommunen behöver visa att den aktivt arbetar mot full efterlevnad.
Att bygga hållbara rutiner för tillgänglighetskrav för kommunala sändningar handlar i grunden om att göra textning till en naturlig del av publiceringsprocessen. Med tydliga ansvarsroller, en kombination av teknik och mänsklig granskning samt realistiska tidsplaner kan även mindre kommuner uppfylla kraven utan att det blir övermäktigt.
Behöver din kommun hjälp med textning av webbsändningar och videomaterial? Kontakta oss så skickar vi en offert inom 24 timmar.
