Inspelade föreläsningar, seminarier och kursvideor vid svenska lärosäten ska textas enligt gällande tillgänglighetskrav. Textning av föreläsningar för tillgänglighet är inte bara en juridisk skyldighet utan också en förutsättning för att alla studenter ska kunna ta del av utbildningsmaterialet. Den här artikeln går igenom vilka regler som gäller, vilka typer av material som berörs och hur lärosätet bygger en hållbar process för textning och transkribering.
Vi börjar med det rättsliga ramverket och går sedan vidare till praktiska val kring format, terminologi och arbetsflöden. Målet är att du som ansvarar för kursmaterial eller digital tillgänglighet ska kunna fatta välgrundade beslut om hur ert lärosäte uppfyller kraven.
Vilka tillgänglighetskrav gäller för lärosäten?
DOS-lagen (Lag 2018:1937 om tillgänglighet till digital offentlig service) är den centrala lagstiftningen som reglerar videotillgänglighet vid universitet i Sverige. Lagen kräver att offentliga aktörer, inklusive statliga lärosäten, gör sina webbplatser och digitala tjänster tillgängliga enligt den europeiska standarden EN 301 549, som i sin tur bygger på WCAG 2.1 nivå AA.
I praktiken innebär detta att alla videor som publiceras på lärosätets webbplats, lärplattform eller andra digitala kanaler ska vara möjliga att uppfatta, hantera och förstå för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, ansvarar för tillsynen och har befogenhet att utfärda vitesförelägganden vid brister.
Lärplattformar omfattas också
En vanlig missuppfattning är att lärplattformar som Canvas eller Moodle faller utanför DOS-lagens tillämpningsområde. SUHF:s rekommendation REK 2021:2 slog fast att även lärplattformar i grunden omfattas av lagen, efter dialog med DIGG. Det innebär att föreläsningsvideor som delas via lärplattformen behöver textas på samma sätt som videor på lärosätets publika webbplats.
Diskrimineringslagen som komplement
Utöver DOS-lagen finns diskrimineringslagen (2008:567), som sedan 2015 inkluderar bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Förbudet gäller bland annat utbildningsverksamhet. Ett lärosäte som inte tillhandahåller tillgängligt kursmaterial riskerar alltså inte bara tillsyn från DIGG utan även anmälan till Diskrimineringsombudsmannen.
Enligt UKÄ:s Studentspegel uppger ungefär en fjärdedel av studenterna att de har någon typ av funktionsnedsättning. Tillgänglig textning av utbildningsmaterial handlar därmed om en betydande andel av studentpopulationen, inte en marginell grupp.
Tillgänglighetsdirektivet utvidgar kraven
Det europeiska tillgänglighetsdirektivet (EU 2019/882), genomfört i Sverige som lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet, trädde i kraft den 28 juni 2025. Direktivet utvidgar tillgänglighetskraven till fler aktörer och tjänster. För lärosäten innebär det att omvärldens förväntningar på tillgängligt digitalt material fortsätter att höjas.
Inspelade föreläsningar och kursmaterial som behöver textas
DOS-lagens krav på undertexter gäller alla förproducerade videor som publicerats från och med den 23 september 2020. Det innebär att textning av inspelade föreläsningar är ett krav för i princip allt nytt videomaterial som lärosätet publicerar, oavsett om det är en kursintroduktion, ett laborationsexempel eller en gästföreläsning.
Direktsändningar och inspelade direktsändningar
Lagen gör undantag för direktsändningar. En Zoom-föreläsning som sänds live behöver alltså inte textas i realtid. Om inspelningen däremot sparas och görs tillgänglig för studenterna i efterhand ändras situationen. Inspelade direktsändningar ska textas utan onödigt dröjsmål. En vanlig praktisk riktlinje är att textningen bör vara klar inom 14 dagar efter sändningen.
Det är en viktig distinktion: lärosätet får publicera den inspelade föreläsningen innan textningen är färdig, men textningen måste läggas till inom rimlig tid. Att helt utelämna textning är inte ett alternativ om videon ska förbli publicerad.
Vilka typer av material berörs?
Textning av utbildningsmaterial omfattar ett brett spektrum av innehåll vid ett typiskt lärosäte:
- Inspelade föreläsningar och seminarier
- Kursinstruktioner och handledningsvideor
- Laborationsfilmer och demonstrationer
- Studentpresentationer som publiceras för kursdeltagare
- Informationsvideor om program, antagning och campus
Krav på textningens innehåll
Textningen ska inte bara återge det talade ordet. Om det finns relevanta ljud, exempelvis en signal som markerar övergång i en laboration, ska dessa beskrivas. Vid inspelningar med flera talare krävs talaridentifiering så att tittaren kan följa vem som säger vad.
Om föreläsningen ligger till grund för examinerande moment rekommenderas dessutom en tydlig textbeskrivning av visuellt innehåll, till exempel PowerPoint-bilder med manus eller läshänvisningar. Det minskar behovet av separat syntolkning.
Textning eller transkription, vad passar bäst för studiematerial?
Textning och transkription fyller olika funktioner, och valet mellan dem beror på hur materialet ska användas. Textning innebär tidskodade undertexter som synkroniseras med videon. Transkription omvandlar inspelningen till en fristående textversion utan exakt timing.
När textning är rätt val
Textning är det som DOS-lagen kräver för video. Stängda undertexter i WebVTT-format rekommenderas för lärplattformar, eftersom studenten då kan välja att visa eller dölja dem och anpassa storlek och utseende. SRT är det mest universella formatet och fungerar i de flesta videospelare.
Om du vill förstå skillnaderna mellan formaten och hitta textningslösningar för utbildningsinnehåll kan du utgå från vilken plattform materialet publiceras på. Canvas, Panopto och KTH Play stöder alla WebVTT.
När transkription kompletterar
Transkription kan vara ett värdefullt komplement, särskilt för föreläsningar med tungt teoretiskt innehåll. En fristående transkription gör det möjligt för studenten att söka i texten, kopiera citat och använda materialet som studiestöd vid tentamensläsning.
Transkription är dessutom snabbare att producera och kostar mindre per minut än tidskodade undertexter. Vid stor volym kan det vara ett pragmatiskt första steg att erbjuda transkriptioner medan textningen av prioriterade videor pågår. Observera dock att transkription ensam inte uppfyller DOS-lagens krav på undertexter till video.
Terminologi och ämnesspecifikt språk i akademisk textning
Akademiska föreläsningar innehåller ofta fackterminologi som ställer särskilda krav på textningen. Medicinska termer, juridiska begrepp, kemiska föreningar och tekniska specifikationer kräver en djupare förståelse än vad automatiska system i dag kan erbjuda på egen hand.
Begränsningar i automatisk textning
Automatisk taligenkänning når i dag ofta runt 85 procents korrekthet i lärplattformarnas inbyggda verktyg. Det innebär att ungefär vart sjunde ord kan vara fel. I en föreläsning om farmakologi eller processrätt kan ett enda felaktigt återgivet begrepp leda till missförstånd som påverkar studentens inlärning.
W3C:s riktlinjer understryker att rent automatiskt genererade textningar sällan uppfyller tillgänglighetskraven utan manuell granskning. Det gäller särskilt material med medicinska forskningsintervjuer eller annan specialiserad terminologi.
Kombination av teknik och mänsklig granskning
Det mest effektiva tillvägagångssättet är att använda automatisk taligenkänning som ett första steg och sedan låta en språkprofessionell granska och korrigera resultatet. Professionella tjänster som kombinerar teknik med mänsklig granskning når ofta upp till 99 procents noggrannhet.
En terminologibank med godkända facktermer för respektive ämnesområde minskar risken för inkonsekvens. Om lärosätet samlar sina centrala termer i en gemensam lista kan den användas som referens vid granskning av textningar.
Så bygger lärosätet en hållbar process för textning och transkribering
DIGG:s tillsynsrapporter visar att tillgänglighetsarbetet hos offentliga aktörer ofta drivs av enskilda eldsjälar snarare än inarbetade rutiner. För att textning av föreläsningar för tillgänglighet ska fungera långsiktigt behövs en strukturerad process.
Praktiska steg för ett hållbart arbetsflöde
- Upphandla en extern textnings- och transkriberingstjänst som komplement till lärplattformens inbyggda verktyg.
- Uppmuntra lärare att skriva manus eller storyboard före inspelning, vilket både höjer kvaliteten på föreläsningen och förenklar textningsarbetet.
- Beskriv visuellt innehåll muntligt under inspelningen för att minska behovet av separat syntolkning.
- Prioritera material som ligger till grund för examination eller som har stor studentvolym.
- Inkludera kostnad och tid för textning redan i planeringen av varje videoproduktion.
Fördela ansvaret
Centralt stöd gör skillnad. Om varje enskild lärare förväntas hantera textningen själv ökar risken för att arbetet inte blir gjort. En central funktion, exempelvis vid lärosätets medieenhet, kan ta ansvar för kvalitetsgranskning och kontakt med externa leverantörer.
DOS-lagen kräver också att lärosätet publicerar en tillgänglighetsredogörelse som anger hur väl den digitala servicen uppfyller lagkraven. Redogörelsen ska innehålla en funktion där studenter och medarbetare kan anmäla tillgänglighetsbrister. Det skapar en feedbackloop som hjälper lärosätet att identifiera var insatserna behövs mest.
Vill du diskutera hur textning och transkribering kan fungera för ert lärosäte? Kontakta oss så skickar vi en offert inom 24 timmar.
