Tillgänglighetsdirektivet kräver att videor på offentliga webbplatser och vissa privata tjänster har textversioner som gör innehållet tillgängligt för alla. Det innebär att du behöver tillhandahålla undertexter eller textning som är synkroniserade, korrekta och läsbara. Kraven gäller både för inspelat och live-innehåll, och syftar till att personer med hörselnedsättning eller andra behov ska kunna ta del av videomaterial på samma villkor som alla andra.
Vad är tillgänglighetsdirektivet och vem måste följa det?
Tillgänglighetsdirektivet är ett EU-direktiv som kräver att digitala tjänster och produkter ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Direktivet bygger på WCAG-riktlinjerna (Web Content Accessibility Guidelines) och syftar till att skapa lika villkor för alla användare oavsett funktionsförmåga. Det omfattar webbplatser, mobilappar och digitala tjänster inom både offentlig och privat sektor.
Offentliga myndigheter och organisationer har varit skyldiga att följa direktivet sedan 2018. Privata företag som tillhandahåller vissa tjänster till allmänheten, som e-handel, banktjänster och transporttjänster, måste följa kraven från juni 2025. Det innebär att om du driver en webbplats eller tjänst som faller under direktivet, behöver du se till att ditt videoinnehåll har tillgängliga textversioner.
Direktivet gäller både nytt och befintligt innehåll. Du kan inte bara säkerställa att nya videor får undertexter, utan måste också se över äldre material som fortfarande är publicerat på din webbplats eller plattform.
Vilka krav ställer direktivet på textversioner för videor?
Direktivet kräver att videor har synkroniserade undertexter som återger allt talat innehåll korrekt. Det betyder att texten ska visas samtidigt som ljudet spelas upp, så att tittaren kan följa med i innehållet utan att missa något. Undertexterna ska vara läsbara, vilket innebär rätt storlek, kontrast och placering på skärmen.
För inspelat innehåll ska du tillhandahålla undertexter på samma språk som videon. Om din video är på svenska behöver du svenska undertexter. Om du riktar dig till en flerspråkig publik eller vill nå en bredare målgrupp kan du också tillhandahålla översatta undertexter på andra språk. Det är inte alltid ett krav enligt direktivet, men det förbättrar tillgängligheten och användarupplevelsen.
Undertexter ska vara noggranna och återge det talade innehållet ordagrant eller med minimal redigering. Det innebär att du inte kan sammanfatta eller förenkla texten så att betydelsen förändras. Om videon innehåller viktiga ljudeffekter eller bakgrundsljud som påverkar förståelsen, ska även dessa beskrivas i undertexterna.
För live-innehåll ställs något lägre krav på perfekt precision, eftersom realtidstextning är mer utmanande. Här kan du använda AI-transkribering som stöd för att snabbt generera undertexter, men det är viktigt att texten ändå är tillräckligt korrekt för att tittaren ska förstå innehållet.
Hur skiljer sig undertexter från andra textversioner?
Undertexter (subtitles) visar det talade innehållet i textform och är avsedda för personer som kan höra ljudet men inte förstår språket, eller för personer med hörselnedsättning. De innehåller dialog och ibland även beskrivningar av viktiga ljudeffekter. Undertexter är den vanligaste typen av textversion och uppfyller ofta tillgänglighetskraven om de är väl gjorda.
Closed captions är en mer omfattande form av textning som alltid inkluderar beskrivningar av ljudeffekter, musik och vem som talar. De är specifikt utformade för personer som inte kan höra ljudet alls och behöver all auditiv information i textform. Closed captions är ofta det bästa valet för att uppfylla tillgänglighetsdirektivet fullt ut.
Transkript är en separat textfil som innehåller allt talat innehåll från videon. Den är inte synkroniserad med videon utan fungerar som ett fristående dokument som användare kan läsa vid sidan av eller istället för att titta på videon. Transkript är ett bra komplement till undertexter eftersom de gör innehållet sökbart och lättare att referera till.
Ljudbeskrivningar (audio descriptions) är en annan typ av tillgänglighetslösning som beskriver visuellt innehåll för personer med synnedsättning. De är inte textversioner i traditionell mening, men kan vara relevanta om din video innehåller viktig visuell information som inte förklaras i dialogen.
Vad händer om du inte uppfyller kraven på textversioner?
Om du inte följer tillgänglighetsdirektivet riskerar du att få klagomål från användare som inte kan ta del av ditt innehåll. Offentliga myndigheter kan få påpekanden från tillsynsmyndigheter och i värsta fall böter. Privata företag som omfattas av direktivet kan möta liknande konsekvenser från och med 2025, när kraven träder i kraft för dem.
Utöver de juridiska konsekvenserna missar du möjligheten att nå en bredare publik. Många personer använder undertexter även om de inte har hörselnedsättning, till exempel när de tittar på videor i miljöer där de inte kan ha ljudet på. Undertexter förbättrar också sökmotoroptimeringen eftersom texten gör ditt videoinnehåll sökbart och indexerbart.
Att uppfylla tillgänglighetskraven är inte bara en skyldighet utan också en investering i bättre användarupplevelse. Det visar att du bryr dig om alla dina besökare och vill göra ditt innehåll tillgängligt för så många som möjligt. Det bygger förtroende och kan ge dig en konkurrensfördel gentemot organisationer som inte prioriterar tillgänglighet.
Du behöver inte göra allt på en gång. Börja med att kartlägga vilket videoinnehåll du har och prioritera det mest besökta materialet. Arbeta dig sedan igenom resten steg för steg. Många organisationer väljer att arbeta med professionella leverantörer för att säkerställa att textning och textversioner håller hög kvalitet och uppfyller alla krav.
Vi på Spoken hjälper organisationer att uppfylla tillgänglighetsdirektivets krav genom professionell textning och undertexter på flera språk. Om du vill veta mer om hur vi kan stödja dig i arbetet med tillgängliga videor är du välkommen att kontakta oss för en diskussion om dina behov.