SVT Play, UR Play och SR Play förbereder sig inför 2027 genom att skala upp textning, syntolkning och teckenspråkstolkning i sina playtjänster, eftersom grundlagsändringar som föreslås träda i kraft 1 januari 2027 utvidgar tillgänglighetskraven till alla aktörer som erbjuder beställ-tv, oavsett utgivningsbevis. I praktiken innebär det att public service, som redan ligger längst fram, behöver höja kvaliteten ytterligare, medan kommersiella playtjänster som TV4 Play och Viaplay står inför betydligt större anpassningar. Nedan går vi igenom vad kraven faktiskt innebär, var de olika playtjänsterna står i dag och hur organisationer som producerar videoinnehåll kan förbereda sig.
Vilka tillgänglighetskrav träder i kraft 2027 för streamingtjänster?
Från 1 januari 2027 föreslås de svenska grundlagarna ändras så att tillgänglighetskrav kan ställas på alla aktörer som erbjuder beställ-tv, elektroniska programguider och liknande tjänster. Det gäller oavsett om tjänsten har utgivningsbevis, vilket i dag begränsar vilka krav som kan ställas på traditionella massmedieföretag.
Bakgrunden är EU:s tillgänglighetsdirektiv (EU) 2019/882, som Sverige har genomfört genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Lagen trädde i kraft 28 juni 2025, men tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen hindrar i nuläget att kraven tillämpas fullt ut på aktörer med utgivningsbevis. Regeringens lagrådsremiss om tillgänglighetskrav från oktober 2025 föreslår att dessa grundlagshinder tas bort, och att skyldigheten att vidaresända tillgänglighetstjänster (textning, tolkning, syntolkning, uppläst text) även gäller utanför public service.
Mediemyndigheten får tillsynsansvaret och kan utfärda sanktionsavgifter för aktörer som inte uppfyller kraven. De sektorsspecifika kraven innebär att tillgänglighetstjänster ska överföras med adekvat kvalitet, synkroniseras med ljud och video, och att användaren ska kunna kontrollera hur de visas. Relevant teknisk standard är EN 301 549, som bygger på WCAG 2.1 och håller på att uppdateras till WCAG 2.2.
Hur arbetar SVT Play, UR Play och SR Play med textning redan idag?
SVT Play ligger längst fram bland de svenska public service-tjänsterna. I stort sett alla förinspelade program är textade, och SVT har sedan 2021 textat samtliga lokala nyhetssändningar med AI-stödd textning. Utöver textning erbjuder SVT syntolkning, teckenspråkstolkning, uppläst text och funktionen ”Tydligare tal” som sänker bakgrundsljud.
SVT Play: kvantitet och kvalitetsutmaningar
Under 2026 gäller att alla förinspelade tv-program på svenska ska textas, och att antalet textade timmar av direktsända program ska öka med 5 procent jämfört med föregående år. SVT har ökat takten avsevärt, men Granskningsnämnden konstaterade under 2025 betydande kvalitetsbrister i AI-textningen. Bland felen fanns namn som renderades helt felaktigt. SVT har sedan dess arbetat med ordlistor, förbättrade övergångar och samråd med Hörselskadades Riksförbund för att höja kvaliteten.
Det är en viktig påminnelse om att volym och kvalitet måste gå hand i hand. AI-baserad taligenkänning kan skala upp produktionen snabbt, men utan mänsklig granskning riskerar resultatet att inte uppfylla de krav som Mediemyndigheten ställer.
UR Play och SR Play: olika förutsättningar
UR Play omfattas av samma kvotkrav som SVT och samlar teckenspråkstolkade och syntolkade program i särskilda kategorier. Eftersom UR:s utbud är mindre i volym än SVT:s handlar utmaningen mer om att säkerställa att varje enskilt program når rätt kvalitetsnivå.
SR Play står i en annan situation. SR är primärt en radiotjänst, och det finns i nuläget inga krav på att texta eller tolka radioprogram. Sändningstillståndet kräver att SR prioriterar god hörbarhet och tar hänsyn till att bakgrundsljud kan försämra möjligheten för personer med hörselnedsättning. I takt med att SR producerar allt mer videoinnehåll för sin playtjänst kan dock tillgänglighetskraven komma att beröra även det materialet.
Vad innebär de nya kraven i praktiken för playtjänsternas innehåll?
I praktiken innebär 2027 års krav att alla playtjänster, inte bara public service, måste säkerställa att textning, syntolkning och teckenspråkstolkning fungerar korrekt på alla plattformar där tjänsten finns tillgänglig. Det gäller webbplatser, mobilappar och smart-tv-appar.
Kommersiella playtjänster: störst anpassningsbehov
Under den nuvarande kravperioden (september 2025 till augusti 2026) har Mediemyndigheten ställt krav på de största kommersiella kanalerna och deras playtjänster. Samtliga förinspelade program på svenska i beställ-tv ska textas, och kraven på direkttextning ökar successivt. Aktörer som inte uppfyllt kraven har redan fått betala sanktionsavgifter.
Från 2027 breddas kretsen av aktörer som omfattas. Det innebär att även mindre streamingtjänster, nischade playtjänster och aktörer som hittills skyddats av utgivningsbeviset behöver anpassa sig. Undantag kan göras för mikroföretag eller om kraven innebär en oproportionerligt stor börda, men för de flesta etablerade tjänsterna finns inget utrymme att vänta.
Public service: redan längre fram, men inte i mål
Det nya public service-uppdraget 2026 till 2033 är teknikneutralt, vilket innebär att samma tillgänglighetskrav gäller oavsett om innehållet sänds linjärt eller via en playtjänst. Regeringen har motiverat en högre initial medelstilldelning delvis med de teknikneutrala kraven på hög tillgänglighet. SVT och UR har alltså både resurser och incitament att ligga i framkant, men kvalitetsutmaningarna med AI-textning visar att arbetet långt ifrån är klart.
I praktiken behöver alla aktörer se till att tillgänglighetstjänster inte bara finns, utan att de uppfyller lokala marknadsstandarder. Det handlar om korrekt synkronisering, möjlighet för användaren att slå av och på undertexter, samt att kvaliteten på textningen håller en nivå som faktiskt gör innehållet begripligt.
Hur påverkar tillgänglighetskraven andra nordiska och europeiska streamingtjänster?
Tillgänglighetskraven är inte unika för Sverige. EU:s European Accessibility Act gäller i alla 27 medlemsstater, och varje land ansvarar för att införliva direktivet i nationell lagstiftning. Det innebär att streamingtjänster som verkar i flera länder måste anpassa sig till krav som i grunden är lika men som kan skilja sig i detaljer och tillsyn.
I Finland har nya tillgänglighetskrav börjat gälla, med Traficom som tillsynsmyndighet. I Norge arbetar NRK strategiskt med inkluderande design och har anställt specialister inom tillgänglighet, inklusive en tillgänglighetschef och ett användarråd som möts regelbundet. I Tyskland tar EAA formen av Barrierefreiheitsstärkungsgesetz. Gemensamt för alla är att plattformsövergripande testning blir avgörande, eftersom smart-tv-plattformar som Tizen, webOS och Android TV har olika begränsningar för tillgänglighetsfunktioner.
För organisationer som producerar innehåll för flera nordiska marknader innebär detta att professionell undertextning behöver planeras redan i produktionsfasen. Att texta i efterhand, för flera språk och plattformar, blir snabbt resurskrävande om det inte finns en etablerad process.
Med ungefär 18 månader kvar till de utvidgade kraven träder i kraft är det nu organisationer bör se över sitt innehållsbibliotek och sina arbetsflöden. En praktisk startpunkt är att inventera befintligt material: vilka program saknar textning, syntolkning eller teckenspråkstolkning? Vilka plattformar distribueras innehållet på, och fungerar tillgänglighetstjänsterna korrekt på samtliga?
För stora backkataloger kan AI-baserade undertexter med mänsklig granskning vara ett effektivt sätt att skala upp produktionen utan att tumma på kvaliteten. Det centrala är att inte behandla tillgänglighet som ett sista steg i produktionskedjan, utan som en integrerad del av arbetsflödet från start.
Behöver din organisation hjälp med textning inför de kommande tillgänglighetskraven? Begär en offert så återkommer vi inom 24 timmar.