Medieföretag som omfattas av Mediemyndighetens tillgänglighetskrav rapporterar sin tillgänglighet för period 3 (1 september 2025 till 31 augusti 2026) senast den 30 september 2026 via myndighetens e-tjänst. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av hur kraven uppfyllts under perioden samt en handlingsplan som visar hur tillgängligheten ska öka framöver. Period 3 är den sista perioden i den treåriga beslutscykeln som inleddes 2023, och kraven är högre än under de två föregående perioderna. I den här artikeln går vi igenom vad kraven innebär, hur rapporteringen fungerar i praktiken, vilka konsekvenser bristande efterlevnad kan få och hur professionell textning kan stärka tillgänglighetsarbetet.
Vilka krav ställer Mediemyndigheten under period 3?
Under period 3 ställer Mediemyndigheten de högsta kraven hittills på tillgänglighet i linjära tv-tjänster och beställ-tv (play-tjänster). Kraven omfattar textning, teckenspråkstolkning, syntolkning och uppläst text, och kvoterna ökar jämfört med period 1 och 2. Exempelvis höjs kravet på textning av livesändningar i TV4:s kanaler till 65 procent av sändningstiden, enligt Mediemyndighetens regelverk.
Vilka tjänster omfattas?
Kraven riktar sig mot två kategorier av medietjänster. Linjära tv-tjänster och play-tjänster som riktar sig till en svensk publik och har en tittartidsandel på en procent eller mer omfattas av särskilda krav med specificerade kvoter. Tjänster med lägre tittartidsandel omfattas i stället av ett allmänt främjandekrav, som innebär att leverantören aktivt ska verka för ökad tillgänglighet. Mikroföretag med färre än tio anställda och en omsättning under 2 miljoner euro undantas.
Vilka tillgänglighetstekniker ingår?
Mediemyndighetens beslut specificerar fyra tekniker som ska användas för att göra program tillgängliga:
- Textning av svenskspråkiga program, alltså samspråkig textning som återger vad som sägs i programmet
- Teckenspråkstolkning av svenskspråkiga program
- Syntolkning, det vill säga ljudbeskrivning av visuellt innehåll för personer med synnedsättning
- Uppläst text för program på andra språk än svenska som har svensk översättningstext
Tillgängligheten ska öka för varje period, vilket gör period 3 till den mest krävande. Antalet program som görs tillgängliga genom uppläst text ska vara högre än under period 1 och 2. Det finns dock en undantagsregel: om kostnaderna för tillgänglighetsarbetet överstiger en procent av nettoomsättningen för den aktuella tjänsten behöver leverantören inte uppfylla kraven fullt ut. Livesända sportevenemang kan också undantas om det saknas tekniska eller praktiska förutsättningar att göra dem tillgängliga.
Hur rapporterar medieföretag sin tillgänglighet till Mediemyndigheten?
Medieföretag rapporterar sin tillgänglighet via Mediemyndighetens e-tjänst ”Redovisning av tillgänglighet” senast den 30 september efter varje periods slut. Rapporteringen ska innehålla en redogörelse för hur tillgänglighetskraven uppfyllts under perioden samt en handlingsplan som beskriver hur tillgängligheten ska öka framöver. För period 3 innebär det att rapporten ska vara inlämnad senast den 30 september 2026.
Vad ska redovisningen innehålla?
I redovisningen anger leverantören hur program gjorts tillgängliga, i vilken omfattning detta skett, och svarar på ett antal frågor om det fortsatta tillgänglighetsarbetet. E-tjänsten erbjuder tre olika formulär beroende på om leverantören har särskilda krav, främjandekrav för linjär tv eller främjandekrav för beställ-tv. Reklam och andra meddelanden omfattas inte av tillgänglighetskraven och får därför inte räknas in i rapporteringen.
Vad ska handlingsplanen innehålla?
Handlingsplanen ska beskriva målen för det framtida tillgänglighetsarbetet och redogöra för åtgärder utöver de krav som Mediemyndigheten ställt. Konkret innebär det att leverantören ska beskriva hur användare informeras om vilka program som görs tillgängliga, var och hur programmen kan nås, samt hur leverantören kommunicerar med användare och ger dem möjlighet att påverka urvalet av tillgängliga program.
Om leverantören inte kunnat göra livesänd sport tillgänglig ska rapporten förklara varför det inte var praktiskt eller tekniskt möjligt och redovisa vilka åtgärder som vidtas för att göra sändningarna tillgängliga i framtiden. En trovärdig handlingsplan visar inte bara vad som gjorts utan presenterar konkreta steg för förbättring. Det kan handla om att utöka textningen till fler programkategorier, förbättra kvaliteten i befintlig textning eller inleda samarbete med professionella transkriberings– och textningstjänster.
Praktiskt sett bör arbetsflödet följa en tydlig struktur: dokumentera tillgänglighetsarbetet löpande under perioden, analysera resultaten mot de uppsatta kraven, formulera en handlingsplan baserad på analysens slutsatser och slutligen skicka in redovisningen via e-tjänsten. Att dokumentera kontinuerligt under hela perioden, snarare än att samla ihop underlag i slutet, gör rapporteringen betydligt smidigare.
Vad händer om ett medieföretag inte uppfyller tillgänglighetskraven?
Medieföretag som inte uppfyller tillgänglighetskraven riskerar att betala en särskild avgift på mellan 5 000 och 5 000 000 kronor, dock högst tio procent av föregående räkenskapsårs omsättning. Mediemyndigheten granskar årligen hur leverantörerna lever upp till kraven, och resultaten publiceras öppet. Avgiften grundar sig på radio- och tv-lagen (2010:696).
Att konsekvenserna är verkliga visade sig tydligt efter period 2. Mediemyndigheten beslutade att TV4 och Viaplay inte uppfyllt kraven och ålade TV4 att betala 30 000 kronor och Viaplay 100 000 kronor i särskild avgift. TV4 hade inte textat livesändningar i tillräcklig omfattning, medan Viaplay brast i flera tillgänglighetstekniker, bland annat textning av livesändningar, teckenspråkstolkning, uppläst text och syntolkning.
Vid bedömningen av om avgift ska tas ut tar myndigheten särskild hänsyn till om överträdelsen berodde på omständigheter som leverantören varken förutsåg eller borde ha förutsett, samt vad leverantören gjort för att undvika överträdelsen. Det räcker alltså inte att konstatera att kraven inte uppfylldes. Myndigheten väger in leverantörens ansträngningar och omständigheter. Med de höjda kvoterna i period 3 ökar risken för att fler leverantörer hamnar under de uppsatta trösklarna om de inte aktivt stärker sitt tillgänglighetsarbete.
Utöver den befintliga regleringen trädde en ny tillgänglighetslag (Lag 2023:254), baserad på EU:s tillgänglighetsdirektiv (EU) 2019/882, i kraft den 28 juni 2025. Mediemyndigheten har fått tillsynsansvar för delar av lagen som rör tjänster med koppling till audiovisuella medietjänster, exempelvis operatörers play-tjänster, tidningar med tv-funktionalitet och streamingtjänster. Det innebär att det regulatoriska landskapet breddas, och medieföretag bör vara medvetna om att kraven kommer att fortsätta växa efter period 3.
Hur kan professionell textning underlätta tillgänglighetsarbetet?
Professionell textning underlättar tillgänglighetsarbetet genom att säkerställa att texten håller tillräcklig kvalitet för att faktiskt vara tillgänglig. Automatiskt genererad text innehåller ofta fel i form av missade ord, felaktiga tolkningar av dialekter och bristfällig interpunktion, vilket innebär att den sällan uppfyller tillgänglighetskraven utan manuell granskning och korrigering.
Sverige befinner sig i en snabb övergång från manuell till AI-baserad textning. SVT har sedan 2021 textat lokala nyhetssändningar med helautomatisk AI, och TV4 har genomfört liknande förändringar. Utvecklingen har dock mött kritik. I juni 2025 konstaterade Granskningsnämnden kvalitetsbrister i SVT:s AI-textning och bedömde att textningen inte uppfyllde kravet på hög kvalitet. Över 1,8 miljoner personer i Sverige har en hörselnedsättning, och de flesta av dem behöver textning för att kunna följa vad som sägs. När textningen är bristfällig förlorar den sitt syfte.
Puheentunnistus, alltså taligenkänningsteknik, förbättrar förutsättningarna för textning, men tekniken ersätter ännu inte mänskliga textare i alla sammanhang. I professionella sammanhang redigeras automatiskt genererad text i efterhand för att göra den lättare att läsa och förstå. Det är i den kombinationen av teknik och mänsklig expertis som kvaliteten säkras. Vi på Spoken arbetar på precis det sättet: AI-verktyg accelererar processen, men varje projekt granskas och färdigställs av erfarna språkprofessionella.
Mediemyndighetens tillgänglighetsrapportering mäter i dag främst kvantitativa mått, alltså hur stor andel av sändningstiden som textats. Men kvalitetsaspekten blir allt viktigare i takt med att myndigheter och granskningsorgan uppmärksammar bristerna i automatisk textning. Att investera i professionell textning som kombinerar modern teknik med mänsklig granskning är därför inte bara en fråga om att klara kraven, utan om att faktiskt göra innehållet tillgängligt för de personer som behöver det.
Period 3 avslutas den 31 augusti 2026 och är den sista perioden i den nuvarande treåriga beslutscykeln. Nya beslut kommer att fattas för perioden från september 2026 och framåt, och allt tyder på att kraven kommer att skärpas ytterligare, inte minst med tanke på den nya tillgänglighetslagen. Medieföretag som redan nu bygger robusta processer för textning, syntolkning och rapportering ställer sig i en starkare position inför kommande perioder.
Behöver ni stärka ert tillgänglighetsarbete inför rapporteringen av period 3? Vi hjälper medieföretag med professionell textning som uppfyller tillgänglighetskraven. Begär en offert så återkommer vi inom 24 timmar.