Sveriges 21 regioner står inför skärpta förväntningar på klarspråk i vård och omsorg under 2026. Språklagen (2009:600) kräver redan att offentlig kommunikation ska vara vårdad, enkel och begriplig, men Riksrevisionens pågående granskning och nya tillgänglighetskrav ökar trycket på regioner att faktiskt leva upp till dessa krav i praktiken. Nedan reder vi ut vad de konkreta kraven innebär, var bristerna finns och vilka steg regioner bör ta redan nu.
Vilka konkreta krav ställer den kommande lagskärpningen på regioners kommunikation?
Det finns i dagsläget ingen formellt antagen lagändring av språklagen, men en kombination av regulatoriska signaler skärper kraven på regioners kommunikation under 2026. Språklagens paragraf 11 fastslår sedan 2009 att språket i offentlig verksamhet ska vara ”vårdat, enkelt och begripligt”. Det som nu förändrar spelplanen är att efterlevnaden granskas på allvar.
Riksrevisionen meddelade i april 2026 att myndigheten granskar myndigheters klarspråksarbete. Granskningen ska svara på om statliga myndigheter arbetar effektivt med klarspråk, och resultatet publiceras i en rapport i februari 2027. Tidigare granskningar har visat att myndighetsinternt språkbruk ofta smyger sig in i digitala tjänster riktade till privatpersoner, och att svåra ord sällan förklaras.
Parallellt har EU:s tillgänglighetsdirektiv, som trädde i kraft i Sverige den 28 juni 2025, ställt nya krav på att digitala tjänster och produkter ska vara tillgängliga för alla. Patientlagen kräver dessutom att information anpassas till mottagarens språkliga bakgrund och individuella förutsättningar. Sammantaget innebär detta att regioner inte längre kan behandla klarspråk som en frivillig ambition. Det handlar om en konvergens av befintliga lagar, nya direktiv och ökad tillsyn som i praktiken fungerar som en skärpning.
Branschobservatörer, däribland språkkonsultföretag, har pekat på att språklagen väntas skärpas under 2026. Det är dock viktigt att notera att inget formellt lagförslag har antagits av riksdagen vid tidpunkten för denna publicering. Regioner bör följa utvecklingen noga och förbereda sig för att de facto skärpta krav redan gäller genom kombinationen av granskning och nya regelverk.
Hur påverkar klarspråkskraven regionernas video- och textinnehåll?
Klarspråkskraven påverkar allt innehåll som lämnar en regional organisation, oavsett format. Det gäller skriftliga beslut, digitala tjänster, webbtexter och videoinnehåll. Kravet på vårdat, enkelt och begripligt språk omfattar enligt Institutet för språk och folkminnen även det talade ordet.
Vad innebär kraven för videoinnehåll i vården?
Regioner producerar allt mer video: patientinformation, instruktionsfilmer, presskonferenser och utbildningsmaterial. WCAG-standarden kräver textalternativ till ljud och video, god läsbarhet och tydligt språk. Det innebär att en informationsfilm om exempelvis postoperativ vård inte bara behöver undertexter utan att undertexterna dessutom måste vara skrivna på klarspråk. Medicinsk terminologi som ”antikoagulantia” eller ”trombosprofylax” behöver förklaras eller ersättas med begripliga formuleringar i det patientriktade materialet.
Vad innebär kraven för skriftlig kommunikation?
Skriftliga beslut, kallelser och digitala tjänster inom vården är ofta de texter som patienter möter först. Riksrevisionens tidigare granskningar har visat att myndighetsinternt språkbruk ofta förekommer i texter riktade till privatpersoner. I en vårdkontext kan det betyda att en kallelse till en mottagning innehåller förkortningar, interna koder eller juridiskt språk som patienten inte förstår. Brister i den skriftliga kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter är enligt Socialstyrelsen en direkt risk för patientsäkerheten.
Kravet gäller dessutom alla språk som används på en regions webbplats, inte bara svenska. Det innebär att översatt material också måste uppfylla klarspråkskraven, vilket ställer högre krav på översättningens kvalitet och kulturella anpassning.
Vilka steg bör regioner ta redan nu för att möta de nya kraven?
Regioner bör påbörja tre konkreta åtgärder redan nu: inventera befintligt material, bygga intern kompetens och kvalitetssäkra flerspråkig kommunikation. Att vänta på Riksrevisionens rapport i februari 2027 innebär att man förlorar värdefull förberedelsetid.
Steg 1: Inventera och prioritera befintligt material
Det första steget är att kartlägga vilka texter, videor och digitala tjänster som riktar sig till patienter och medborgare. Prioritera material som rör patientsäkerhet: läkemedelsinformation, kallelser, behandlingsinstruktioner och samtyckesblanketter. Socialstyrelsen har visat att feltolkad eller obegriplig information kan leda till felaktiga behandlingsbeslut. Granska dessa texter mot språklagens krav och identifiera var medicinskt fackspråk används utan förklaring.
Steg 2: Bygg intern klarspråkskompetens
Socialstyrelsen har arbetat långsiktigt med att integrera klarspråk i hela sin verksamhet. Alla nyanställda får en introduktion till klarspråk, och medarbetare som arbetar med texter kan delta i utbildningar. Regioner kan ta efter den modellen. Det handlar om att skapa skrivarstugor där faktaansvariga, jurister och kommunikatörer samarbetar kring texter, utveckla regionspecifika skrivriktlinjer och se till att klarspråk blir en naturlig del av arbetsprocessen snarare än ett projekt som avslutas.
Språkrådets senaste undersökning från september 2025 visar att de flesta regioner har arbetat med klarspråk de senaste två åren, men att få utvärderar sitt arbete. Utan utvärdering är det svårt att veta om insatserna faktiskt leder till begripligare texter.
Steg 3: Kvalitetssäkra flerspråkig kommunikation
Riksrevisionen konstaterade i februari 2026 att myndigheter inte överbrygger språkhinder tillräckligt effektivt. Flerspråkiga medarbetare används ofta för översättning, men det saknas processer för att kvalitetssäkra deras språkkompetens. Det är dessutom otydligt vem som ansvarar för att översättning och tolkning är korrekt. Regioner behöver tydliga rutiner för när professionell översättning och språkgranskning krävs, särskilt för patientkritisk information.
Vad skiljer maskinöversättning från professionell språkanpassning inom vården?
Den avgörande skillnaden är att maskinöversättning bygger på mönsterigenkänning utan förståelse för sammanhang, medan professionell språkanpassning utgår från en mänsklig bedömning av innehållets syfte, målgrupp och konsekvenser. Inom vården, där en felöversatt instruktion kan påverka en patients hälsa, är den skillnaden kritisk.
Maskinöversättning kan fungera väl för intern kommunikation eller snabba utkast där konsekvenserna av ett fel är begränsade. Men medicinska texter innehåller ofta termer där en enda felaktig formulering kan ändra innebörden. Ett läkemedelsnamn som förväxlas, en doseringsanvisning som blir tvetydig eller en kontraindikation som faller bort i översättningen kan leda till direkt patientskada.
Det finns också en datasäkerhetsaspekt som regioner måste beakta. Vanliga AI-översättningstjänster kan lagra dokument och återanvända data för modellträning, utan de avtal som GDPR kräver. För regioner som hanterar patientdata och medicinska journaler är risken både konkret och juridiskt kostsam. Professionella språktjänster som arbetar i slutna system erbjuder en annan nivå av dataskydd.
Vi på Spoken arbetar med professionella språkexperter och nativa talare som granskar och anpassar texter med hänsyn till både medicinsk terminologi och kulturell kontext. Vår taligenkänning sker i ett eget slutet system, vilket innebär att känslig data hanteras GDPR-kompatibelt. Även om vi använder AI som verktyg i arbetsprocessen genomgår alla projekt alltid mänsklig kvalitetskontroll.
För regioner som producerar videomaterial på flera språk kan professionell undertextning säkerställa att budskapet inte bara översätts korrekt utan också uppfyller klarspråkskraven och tillgänglighetsdirektivets standarder.
Klarspråk i vård och omsorg handlar ytterst om patientsäkerhet och förtroende. Regioner som agerar proaktivt, inventerar sitt material, bygger intern kompetens och kvalitetssäkrar sin flerspråkiga kommunikation, står bättre rustade oavsett vilken form den slutgiltiga skärpningen tar. Vill du diskutera hur professionell språkgranskning eller undertextning kan stärka er regions kommunikation? Be om en offert så återkommer vi inom 24 timmar.