Ja, svenska fintech-bolag som Klarna och Tink omfattas av tillgänglighetskrav sedan den europeiska tillgänglighetsakten (EAA) trädde i kraft i juni 2025. I Sverige regleras kraven genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (LPTT), som uttryckligen listar banktjänster bland de tjänster som måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Post- och telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet och kan utfärda sanktionsavgifter på mellan 10 000 och 10 miljoner kronor vid bristande efterlevnad.
Det här innebär att konsumentinriktade finansiella tjänster, inklusive betalningar, kreditavtal och e-handel, måste uppfylla tekniska krav som motsvarar WCAG 2.1 nivå AA och den bredare standarden EN 301 549. Nedan går vi igenom vad kraven faktiskt innebär, hur de påverkar svenska fintech-bolag, vilka konsekvenser bristande efterlevnad kan få och hur bolag kan komma igång med tillgänglig videokommunikation.
Vilka tillgänglighetskrav gäller för fintech-tjänster i EU?
Fintech-tjänster som riktar sig till konsumenter inom EU måste följa den europeiska tillgänglighetsakten (EAA), som i Sverige implementerats genom LPTT (2023:254). Lagen omfattar bland annat banktjänster, betaltjänster, e-handel och elektroniska kommunikationstjänster. Alla digitala gränssnitt, från webbplatser och appar till betalterminaler och kundtjänstkanaler, ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Den tekniska standarden som ligger till grund för efterlevnad är EN 301 549, vilken inkorporerar WCAG 2.1 nivå AA i sin helhet men går längre. Standarden ställer även krav på tillgänglighet i mobilappar, tvåvägskommunikation med röst och video, realtidstext samt biometri. I praktiken innebär det att ett fintech-bolags hela digitala ekosystem behöver granskas, inte bara webbplatsen.
Vad säger LPTT specifikt om banktjänster?
LPTT listar banktjänster som en av de namngivna tjänstekategorierna. Det inkluderar betalkonton, elektroniska pengar och kreditavtal som riktar sig till konsumenter. Ren inlåningsverksamhet faller utanför, men i princip omfattas alla konsumentinriktade finansiella digitala tjänster. PTS har tillsynsansvar för dessa tjänster och har redan genomfört granskningar som visat på omfattande brister hos svenska digitala tjänsteleverantörer.
Vilka bolag är undantagna?
Mikroföretag med färre än 10 anställda och en årsomsättning under 2 miljoner euro är undantagna från vissa krav. Det undantaget träffar dock inte något av de större svenska fintech-bolagen. Klarna, Tink, Trustly och liknande aktörer faller alla inom lagens tillämpningsområde. Även bolag utanför EU som erbjuder digitala tjänster till europeiska konsumenter omfattas.
Lagen kräver också att språket i digitala gränssnitt och avtal inte överskrider en övre mellannivå av komplexitet, enligt Europarådets referensram för språk. Det skapar en tydlig koppling till klarspråksarbete: tillgänglighet handlar inte bara om teknisk anpassning utan också om att kommunicera begripligt. För fintech-bolag som ofta använder komplexa finansiella termer i sina gränssnitt innebär detta att texter behöver granskas både ur ett tekniskt och ett språkligt perspektiv. Professionell språkgranskning blir därmed en del av efterlevnadsarbetet.
Hur påverkas Klarna, Tink och andra svenska fintech-bolag?
Svenska fintech-bolag påverkas direkt och konkret. Alla konsumentinriktade digitala tjänster, webbplatser, appar, kundtjänstkanaler och videokommunikation, ska uppfylla tillgänglighetskraven. Det gäller oavsett om bolaget är en licensierad bank som Klarna eller en betalningsinstitution som Tink, som regleras av Finansinspektionen och sedan 2022 ägs av Visa.
Sverige är ett av Europas mest aktiva fintech-nav, med bolag som Klarna, Tink, Trustly, Zimpler och Anyfin. Dessa aktörer når miljontals konsumenter genom digitala gränssnitt. En studie av Europas största fintech-bolag visade att bara 31 procent fullt ut uppfyllde grundläggande krav på tangentbordsnavigering och fokussynlighet. Det tyder på att branschen som helhet har en betydande anpassningsresa framför sig.
Kundvideo som reglerad kontaktpunkt
En aspekt som många fintech-bolag underskattar är att kundvideo faller inom lagens tillämpningsområde. Onboarding-videor, produktförklaringar, hjälpguider och inspelade kundtjänstsamtal behöver alla vara tillgängliga. Det innebär i praktiken att videor ska ha undertexter, att talat innehåll ska finnas tillgängligt i textform och att visuell information inte får vara det enda sättet att förmedla viktig information.
EN 301 549 ställer specifika krav på video med ljud: undertexter ska finnas, ljudbeskrivningar ska erbjudas när visuellt innehåll inte förmedlas genom talet, och information ska kunna uppfattas via mer än en sinneskanal. För fintech-bolag som använder video i sin kundkommunikation innebär det att professionell textning inte längre är valfritt utan en regulatorisk nödvändighet.
Flerspråkiga krav för internationella aktörer
Svenska fintech-bolag som verkar på flera europeiska marknader behöver säkerställa tillgänglighet på varje språk de erbjuder sina tjänster. En Klarna-kund i Tyskland har samma rätt till tillgängliga gränssnitt och undertexter som en kund i Sverige. Det räcker inte att producera tillgängligt innehåll på ett språk och sedan förlita sig på maskinöversättning för resten. Varje språkversion måste uppfylla samma standard, inklusive kulturell anpassning och korrekt terminologi.
I praktiken innebär det att fintech-bolag behöver en strategi för flerspråkig tillgänglighet. Undertexter, hjälptexter och avtal ska finnas i tillgängliga versioner på samtliga marknaders språk. Översättningarna ska vara gjorda av språkprofessionella som förstår både det finansiella sammanhanget och tillgänglighetskraven.
Vad händer om ett fintech-bolag inte uppfyller tillgänglighetskraven?
PTS kan utfärda förelägganden, viten och sanktionsavgifter på mellan 10 000 och 10 miljoner kronor per överträdelse. Flera sanktioner kan utfärdas parallellt om det finns brister i olika delar av tjänsten. I allvarliga fall kan myndigheten förbjuda försäljning av en tjänst eller kräva att en produkt dras tillbaka från marknaden.
Konsekvenserna sträcker sig bortom Sverige. Varje EU-medlemsstat har implementerat egna sanktionssystem. I Tyskland kan böter uppgå till 100 000 euro, och i Spanien kan sanktioner nå upp till en miljon euro vid allvarliga överträdelser. Irland har infört straffrättsliga påföljder, inklusive fängelse, vid grov bristande efterlevnad.
Det finns även en konsumentskyddsdimension. I Sverige kan enskilda anmäla brister till Diskrimineringsombudsmannen, vilket kan leda till krav på diskrimineringsersättning. Redan under 2025 skickade funktionsrättsorganisationer i Frankrike formella krav till stora digitala aktörer, och i Tyskland började privata aktörer skicka varningsbrev inom veckor efter att lagen trädde i kraft. Tillsynsmaskineriet är igång.
Tjänster som fanns på marknaden före den 28 juni 2025 har en övergångsperiod till den 28 juni 2030. Nya tjänster och produkter ska uppfylla kraven omedelbart. Bolag som hävdar att efterlevnad skulle innebära en ”oproportionerlig börda” måste dokumentera detta noggrant, och felaktig tillämpning av undantaget kan i sig utlösa tillsynsåtgärder.
Hur kan fintech-bolag komma igång med tillgänglig videokommunikation?
Fintech-bolag bör börja med en tillgänglighetsgranskning av befintligt videoinnehåll, identifiera vilka videor som saknar undertexter eller ljudbeskrivningar och prioritera kundnära material som onboarding, produktguider och hjälpvideor. Därefter behövs en process för att säkerställa att allt nytt videoinnehåll produceras tillgängligt från start.
Ett praktiskt arbetsflöde kan se ut så här:
- Inventera alla kundvända videor och kategorisera dem efter prioritet (onboarding, hjälp, marknadsföring).
- Granska befintliga undertexter mot EN 301 549 och WCAG 2.1 nivå AA. Kontrollera att talaridentifikation och relevanta ljud markeras.
- Producera professionella undertexter för videor som saknar dem, i format som SRT eller WebVTT.
- Översätt undertexter till alla språk där tjänsten erbjuds, med hjälp av språkprofessionella som förstår finansiell terminologi.
- Integrera tillgänglighetskontroll i releaseprocessen så att ingen ny video publiceras utan godkända undertexter.
- Publicera en tillgänglighetsförklaring som dokumenterar efterlevnadsnivå, kända begränsningar och kontaktvägar för återkoppling.
Tillgänglighet är inte ett engångsprojekt. Det behöver integreras i bolagets löpande processer, från innehållsproduktion och leverantörsbedömningar till riskhantering. Varje ny video, varje uppdaterad hjälptext och varje ny språkversion behöver genomgå samma tillgänglighetskontroll.
Spoken arbetar med textning, översättning och språkgranskning för organisationer som behöver säkerställa att deras videoinnehåll uppfyller tillgänglighetskraven. Vi kombinerar språkprofessionellas kompetens med moderna verktyg, och varje projekt granskas av erfarna lingvister. Allt arbete sker i vårt eget slutna system, vilket innebär att känsligt finansiellt material hanteras GDPR-kompatibelt.
Behöver ditt fintech-bolag hjälp med tillgängliga undertexter eller flerspråkig textning? Be om en offert så återkommer vi inom 24 timmar.