Folkbildningens videoinnehåll behöver textas för att uppfylla tillgänglighetskrav och nå alla deltagare, oavsett hörsel, språkkunskaper eller tittarsituation. Folkhögskolor och studieförbund som finansieras med offentliga medel kan omfattas av både DOS-lagen och den nyare tillgänglighetslagen (LPTT), vilket gör tillgänglig textning till en fråga om både lagefterlevnad och pedagogisk kvalitet. Nedan går vi igenom vilka krav som gäller, hur organisationer inom folkbildningen kan texta sina videor effektivt och vilka konkreta fördelar det ger.
Vilka tillgänglighetskrav gäller för videoinnehåll inom folkbildningen?
Folkbildningens videoinnehåll kan omfattas av flera regelverk: DOS-lagen (lagen om tillgänglighet till digital offentlig service), den europeiska standarden EN 301 549 som bygger på WCAG 2.1, samt den nyare tillgänglighetslagen (LPTT) som trädde i kraft den 28 juni 2025. Vilken lag som gäller beror på hur verksamheten klassificeras och finansieras.
Folkbildningen i Sverige omfattar runt 155 folkhögskolor och 10 statligt understödda studieförbund. Folkbildningsrådet fördelar det statliga folkbildningsanslaget, och folkhögskolornas finansiering utgörs i huvudsak av offentliga medel från staten och regionerna. Denna offentliga finansiering är central, eftersom DOS-lagen gäller för aktörer som bedriver offentligt finansierad verksamhet. Enligt Digg omfattas även privata aktörer som yrkesmässigt bedriver verksamhet som till någon del är offentligt finansierad.
I praktiken innebär det att folkhögskolor och studieförbund med stor sannolikhet kan omfattas av DOS-lagens krav på tillgängligt videoinnehåll. WCAG 2.1 nivå AA kräver textning av allt förinspelat ljudinnehåll i synkroniserade medier. Textningen ska inkludera dialog, identifiering av talare och relevanta ljudeffekter.
DOS-lagen och folkbildningens gråzon
Det finns inget entydigt avgörande som specifikt klargör folkbildningens ställning under DOS-lagen. Varje organisation ansvarar själv för att bedöma om den omfattas. Men givet att folkhögskolorna finansieras med statliga medel och att Digg anger att offentligt finansierad verksamhet omfattas, är det klokt att utgå från att kraven gäller. Utbildningen på folkhögskola ska dessutom vara avgiftsfri, vilket ytterligare understryker den offentliga karaktären.
Tillgänglighetslagen (LPTT) och konsumentriktade tjänster
Den nyare tillgänglighetslagen, som implementerar EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA), riktar sig främst mot konsumentriktade produkter och tjänster i den privata sektorn. Folkbildningen befinner sig i en delvis gråzon. Kurser och studiecirklar som riktar sig till allmänheten kan omfattas, beroende på hur erbjudandet klassificeras. Organisationer som erbjuder digitala kurser eller videoinnehåll bör därför se över om deras tjänster faller inom LPTT:s tillämpningsområde. Språklagen och principen om klarspråk gäller dessutom där folkbildningen utför offentliga funktioner, vilket ställer krav på att kommunikationen är begriplig och tillgänglig.
Hur kan folkhögskolor och studieförbund texta sina videor effektivt?
Det mest effektiva sättet att texta videor inom folkbildningen är att kombinera automatisk taligenkänning med mänsklig granskning. Rent automatiskt genererade textningar uppfyller sällan tillgänglighetskraven, eftersom de ofta innehåller fel i namn, dialektala uttryck och facktermer. W3C:s riktlinjer understryker att automatiska textningar kräver betydande redigering för att vara tillgängliga.
Folkbildningen producerar en mängd olika videotyper: inspelade föreläsningar, studiecirkeldiskussioner, informationsfilmer om kursutbud, dokumentärer från projektarbeten och livesända evenemang. Varje typ ställer sina krav. En inspelad studiecirkel med flera deltagare kräver talaridentifiering, medan en föreläsning med en enda talare kan vara enklare att texta.
Praktiska exempel från verksamheten
Tänk dig en studiecirkel i ett studieförbund som spelar in sina träffar för att deltagare som missat ett tillfälle ska kunna ta del av innehållet i efterhand. Inspelningen har flera talare, bakgrundsljud och spontant tal. Här behövs textning med talaridentifiering och markering av relevanta ljud för att uppfylla WCAG 2.1. En folkhögskolekurs som publicerar föreläsningsvideon på sin lärplattform behöver på samma sätt tillgänglig textning, gärna som stängda undertexter i WebVTT-format så att deltagarna kan anpassa utseende och storlek.
Universell design som möjlighet
Att texta videor handlar inte bara om lagkrav. Folkbildningsrådet rapporterar att en betydande andel av deltagarna i folkhögskolans allmänna kurs har funktionsnedsättningar. Tillgänglig textning är därför en fråga om att nå de deltagare som redan finns i verksamheten. Universell design innebär att utgå från att innehållet ska fungera för alla från början, i stället för att anpassa det i efterhand. Det sparar tid, pengar och skapar en mer inkluderande lärmiljö.
Digg rekommenderar stängda undertexter framför inbrända, eftersom användaren då kan anpassa textens utseende och vid behov få den uppläst av skärmläsare. De vanligaste formaten är SRT och WebVTT, som fungerar på de flesta plattformar och lärplattformar.
Vad är skillnaden mellan samspråkig textning och översättningstextning?
Samspråkig textning (captions) innebär att videon textas på samma språk som talas, med tillägg av talaridentifiering och beskrivningar av relevanta ljud. Översättningstextning (subtitles) innebär att det talade innehållet översätts till ett annat språk och presenteras som undertext. Skillnaden avgör vilken målgrupp som nås och vilka tillgänglighetskrav som uppfylls.
Samspråkig textning riktar sig främst till personer med hörselnedsättning, men gynnar också deltagare som tittar utan ljud, personer med svenska som andraspråk och alla som vill följa med i innehållet i bullriga miljöer. I tillgänglighetssammanhang är det samspråkig textning som krävs enligt WCAG 2.1, eftersom den inkluderar mer information än enbart dialog.
Översättningstextning är relevant när folkbildningens innehåll ska nå deltagare som talar ett annat språk. En folkhögskola som erbjuder kurser för nyanlända kan exempelvis behöva transkribera och sedan översättningstexta sitt videomaterial. Forskning visar att videor med undertexter på tittarens andraspråk konsekvent förbättrar språkinlärningen, eftersom tre kanaler samverkar: ljud, bild och text.
I praktiken behöver många folkbildningsorganisationer båda typerna. Samspråkig textning säkerställer tillgängligheten, medan översättningstextning vidgar räckvidden. Att börja med samspråkig textning är det mest kostnadseffektiva steget, eftersom samma textfil sedan kan ligga till grund för översättning.
Vilka fördelar ger tillgänglig textning för deltagare och organisationer?
Tillgänglig textning förbättrar förståelse, ökar engagemang och breddar målgruppen. Över 100 empiriska studier visar att textning av video förbättrar förståelse, uppmärksamhet och minne, särskilt för personer som tittar på ett andraspråk, barn och vuxna som lär sig läsa, samt döva och hörselskadade.
För folkbildningen, som finns i alla 290 kommuner och engagerar hundratusentals deltagare årligen, innebär det att tillgänglig textning direkt stärker det pedagogiska uppdraget. Textade videor blir sökbara, eftersom sökmotorer kan indexera textinnehållet i undertextfiler. Det gör att kursinnehåll och informationsmaterial lättare hittas av potentiella deltagare.
Textning ger också organisatoriska fördelar. Videor som publiceras på sociala medier tittas ofta utan ljud, och textning gör att budskapet når fram även i det läget. Folkbildningen kan på så sätt nå nya målgrupper med sina informationsfilmer och kursintroduktioner utan att behöva producera nytt material.
Att arbeta med en professionell partner för textning frigör dessutom tid för pedagoger och kommunikatörer. I stället för att lägga timmar på att manuellt korrigera automatiskt genererade textningar kan organisationen fokusera på sin kärnverksamhet: utbildning och folkbildning. Vi på Spoken kombinerar taligenkänning med mänsklig granskning av språkproffs, och alla filer hanteras i vårt eget slutna system, vilket innebär att deltagarnas och organisationens data förblir skyddade och GDPR-efterlevnaden säkerställs.
Vill du veta hur textning kan fungera för er folkbildningsverksamhet? Kontakta oss så skickar vi en offert inom 24 timmar.