ESRS kräver att företag kommunicerar med anställda, leverantörer och lokalsamhällen om hållbarhetsfrågor, och video har blivit det mest effektiva formatet för att nå dessa grupper. De sociala standarderna S1, S2 och S3 förutsätter att organisationer för en aktiv dialog med sina intressenter, och det ställer i sin tur krav på tillgänglighet, textning och flerspråkighet i det videomaterial som produceras. Nedan går vi igenom vilka intressentgrupper som berörs, hur innehållet anpassas och när professionell textning blir nödvändig.
Vilka intressentgrupper kräver ESRS att företag kommunicerar med via video?
ESRS delar in berörda intressenter i tre huvudkategorier under de sociala standarderna: den egna arbetskraften (S1), arbetstagare i värdekedjan (S2) och berörda samhällen (S3). Företag som rapporterar enligt CSRD behöver beskriva hur de för dialog med var och en av dessa grupper och hur deras synpunkter påverkar strategi och affärsmodell.
I praktiken innebär det att kommunikationen sträcker sig långt bortom investerare och aktieägare. ESRS 2, närmare bestämt upplysningskravet SBM-2, kräver att företag redogör för vilka nyckelintressenter de engagerar, hur dialogen organiseras och i vilket syfte den förs. Efter att Omnibus I trädde i kraft den 18 mars 2026 har kraven förenklats, men fokus på nyckelintressenter kvarstår. Företag förväntas fortfarande dela information på ett begripligt och tillgängligt sätt och undanröja hinder för deltagande, särskilt för utsatta grupper.
Vad innebär S1, S2 och S3 för kommunikationsarbetet?
ESRS S1 handlar om den egna arbetskraften och förutsätter att företag redovisar hur de engagerar anställda i hållbarhetsfrågor. Det kan röra sig om arbetsmiljö, mångfald, kompetensutveckling och rättvisa arbetsvillkor. I kommunikationstermer betyder det att medarbetare behöver få ta del av företagets hållbarhetsarbete i ett format de faktiskt konsumerar.
ESRS S2 täcker arbetstagare i värdekedjan, alltså leverantörernas personal. Här krävs att företaget beskriver hur det engagerar dessa grupper direkt eller via trovärdiga ombud. Under Omnibus I har ett så kallat ”value chain cap” införts, som begränsar vilken information rapporterande företag kan begära från leverantörer med färre än 1 000 anställda. Det gör tydlig, visuell kommunikation desto viktigare, eftersom den minskar behovet av skriftlig datainsamling.
ESRS S3 berör samhällen som påverkas av verksamheten. Det kan handla om lokalbefolkning nära produktionsanläggningar, grupper som berörs av miljöpåverkan eller samhällen i leverantörsländer. Kommunikationen med dessa grupper ställer höga krav på tillgänglighet och flerspråkighet.
Varför blir video det naturliga formatet?
Video har blivit det dominerande kommunikationsformatet för intressentdialog av flera skäl. Medarbetarbriefingar når fler när de distribueras som korta videor på intranätet. Leverantörer i olika länder tar lättare till sig visuellt material än långa PDF-dokument. Och för samhällen som saknar direkt kontakt med företaget fungerar en förklarande video som en tillgänglig ingång till komplex hållbarhetsinformation. Den avgörande frågan blir då hur dessa videor produceras, textas och översätts så att de faktiskt uppfyller de krav som ESRS och angränsande lagstiftning ställer.
Hur anpassas en hållbarhetsvideo för olika målgrupper som anställda och leverantörer?
En hållbarhetsvideo anpassas genom att budskap, ton, språk och detaljnivå skräddarsys för varje intressentgrupp. Anställda behöver se sin egen roll i hållbarhetsarbetet, leverantörer behöver förstå konkreta förväntningar och samhällen behöver en tydlig, icke-teknisk sammanfattning av företagets påverkan och åtgärder.
Forskning visar att olika medarbetargrupper engageras av olika saker. Medarbetare i produktionen motiveras ofta av praktiska förbättringar som säkrare arbetsplatser eller minskad resursförbrukning, medan kontorspersonal kan vara mer intresserad av strategiska mål och företagets övergripande riktning. Det innebär att ett och samma hållbarhetsbudskap sällan fungerar i en enda videoversion.
För leverantörer handlar det om att kommunicera förväntningar kring Scope 3-rapportering, uppförandekoder och hållbarhetskrav i leveranskedjan. En kort onboarding-video på leverantörens språk kan ersätta sidlånga avtalstexter och göra budskapet konkret. Det är särskilt värdefullt när leverantörsbasen spänner över flera länder och språkområden.
Samhällsriktade videor kräver en annan approach. Här bör teknisk jargong minimeras, och fokus ligga på vad företaget gör, varför det spelar roll och hur berörda kan delta i dialogen. Undertextning på flera språk och tillgängliga textningsformat blir avgörande för att nå hela målgruppen.
Tre konkreta videoformat illustrerar detta:
- En medarbetarbriefing på 2 till 3 minuter som sammanfattar kvartalets hållbarhetsframsteg, textad på svenska och engelska, distribuerad via intranätet.
- En leverantörs-onboarding-video som förklarar företagets uppförandekod och datainsamlingskrav, textad på leverantörens modersmål.
- En samhällsförklarande video som beskriver verksamhetens lokala påverkan och planerade åtgärder, textad och eventuellt dubbad för maximal tillgänglighet.
Gemensamt för alla tre format är att professionell undertextning utgör grunden för att budskapet ska nå fram korrekt och tillgängligt, oavsett målgrupp.
Vilka krav ställer ESRS på tillgänglighet och textning i hållbarhetsvideor?
ESRS i sig specificerar inte tekniska krav på videotextning, men angränsande EU-lagstiftning gör det. Den europeiska tillgänglighetsakten (EAA), som trädde i full kraft den 28 juni 2025, kräver att allt audiovisuellt innehåll som når EU-publiker inkluderar korrekta undertexter. Tillsammans med WCAG-standarden skapar detta ett regelverk som direkt påverkar hur hållbarhetsvideor produceras.
EAA följer standarden EN 301 549, som i sin tur bygger på WCAG 2.2. Kraven omfattar undertexter för förinspelat och live-ljud, syntolkning för förinspelat videoinnehåll, tangentbordsnavigering och kompatibilitet med skärmläsare. Användare ska kunna aktivera eller anpassa undertexter via standardiserade kontroller.
I praktiken innebär detta att hållbarhetsvideor som publiceras på företagets webbplats, i sociala medier eller via e-lärningsplattformar behöver uppfylla flera tekniska krav:
- Undertexter ska vara synkroniserade med ljudet och inkludera talaridentifikation samt relevanta ljud som inte är tal.
- Läshastigheten bör ligga runt 160 till 180 ord per minut.
- Kontrastförhållandet för text bör vara minst 4,5:1, och teckenstorleken minst 14 punkter.
- Undertexter ska levereras i standardiserade format som SRT eller WebVTT.
En viktig detalj är att cirka 80 procent av dem som använder undertexter inte har nedsatt hörsel. De tittar i bullriga miljöer, tysta kontor eller på ett språk som inte är deras modersmål. Tillgänglig textning förbättrar alltså inte bara regelefterlevnad utan även räckvidd och engagemang. Enligt branschdata får videor med undertexter mätbart högre engagemang på plattformar som LinkedIn och Facebook.
ESRS-rapporteringen i sig berör tillgänglighet främst under S1 och S4, där företag ska redovisa hur de hanterar tillgänglighetsfrågor. Ett företag som publicerar hållbarhetsvideor utan tillgängliga undertexter riskerar alltså att underminera sitt eget hållbarhetsbudskap.
När bör ett företag anlita professionell textning för sin ESRS-kommunikation?
Ett företag bör anlita professionell textning så snart innehållet berör regelefterlevnad, når externa intressenter eller publiceras på flera språk. Automatiskt genererade undertexter når sällan den noggrannhet som krävs för hållbarhetskommunikation, där felaktig terminologi kan leda till missförstånd eller bristande tillgänglighet.
W3C:s Web Accessibility Initiative konstaterar att automatgenererade undertexter inte uppfyller tillgänglighetskrav om de inte bekräftas vara helt korrekta, och att de vanligtvis kräver omfattande redigering. Automatiska verktyg missar ofta fackterminologi, egennamn och branschspecifikt språk, vilket är precis den typ av innehåll som förekommer i hållbarhetsrapportering.
Professionell textning blir särskilt viktig i följande situationer:
- När videon ska publiceras externt och omfattas av EAA:s tillgänglighetskrav.
- När innehållet översätts till flera språk, exempelvis svenska, engelska, finska, norska, danska eller tyska, för att nå leverantörer och samhällen i olika länder.
- När hållbarhetsterminologi behöver vara konsekvent och korrekt för att undvika greenwashing-anklagelser.
- När videon ingår i formell ESRS-kommunikation och kan komma att granskas av revisorer.
Produktionsflödet för en ESRS-video med professionell textning ser typiskt ut så här: videon produceras, talet transkriberas, undertexter skapas och tidskodas, eventuell översättning till andra språk genomförs av modersmålstalare, och slutligen kvalitetsgranskas det färdiga materialet av en språkprofessionell. Det är ett arbetsflöde där AI-verktyg kan påskynda de inledande stegen, men där mänsklig granskning säkerställer att slutresultatet håller den kvalitet som regelverket kräver.
Spoken producerar undertexter och översättningar med just denna kombination av teknik och mänsklig expertis. Taligenkänning sker i ett eget slutet system, vilket innebär att känslig hållbarhetsdata hanteras GDPR-kompatibelt genom hela processen. Alla projekt granskas av erfarna språkprofessionella och modersmålstalare, och textningen levereras i standardformat som SRT och WebVTT.
Om du planerar hållbarhetsvideor för anställda, leverantörer eller samhällen och behöver tillgänglig, flerspråkig textning som uppfyller EU:s krav kan du begära en offert. Vi återkommer inom 24 timmar.