Skrivandet och intervjuernas olika ansikten

En av de viktigaste aspekterna av skrivandet/intervjuerna, bortsett från forskarens åsikt, är det mycket breda utbudet av ämnen som ska arbetas med. Så du kan stöta på nästan allt som kan vara relaterat till vilket tänkbart ämnesområde som helst, och det gör arbetet väldigt intressant. Alla intervjuer som ska bearbetas har förstås också vissa likheter, som utgångsläget mellan intervjuaren(erna) och talaren(erna), dvs de följer ofta ett liknande mönster.

Dessutom förblir en viss typ av innehållsbåge, det vill säga intervjuförloppet, väldigt ofta typiskt oavsett tema. Ämnesmässigt kan majoriteten också klassas som att falla under en viss kategori för att tillgodose de vanligaste fallen mer med sina egenskaper.

Intervjuer relaterade till statlig verksamhet

Intervjuer som är indirekt och direkt relaterade till myndigheternas verksamhet är vanligtvis mycket innehållstäta och använder mer officiellt/formellt språk, till exempel vid domstolsprotokoll och expert- och vittnesutlåtanden som hörs i dem. I dem är debattens gång förutsägbar, till och med stel, och håller sig nästan alltid nära kärnan. Temat behandlas ofta mycket strikt i den genom rak faktainformation och känslomässig dialog mellan intervjuaren och intervjupersonen begränsas.

Ett intressant exempel på undantag i kategorin är intervjuer på uppdrag av ett offentligt organ, men deras innehåll och intervjusätt skiljer sig mycket från den vanligare typen av exempel. Interaktionen och diskussionen mellan intervjuaren och intervjupersonen kan vara mycket friare och innehållet kan sväva ut mycket från intervjuns centrala tema och frågor.

Expertintervjuer

Innehållet i de olika expertintervjuerna liknar delvis den första kategorins skrivande, där respondentens/respondentens expertis från olika områden är utgångspunkten och kärnområdet för ämnet. Det kan handla om att diskutera koncernens verksamhetshistoria som expert på företaget, en expertpanel på området (diskussion) eller ett evenemang/ typ workshop för att utnyttja kunskapen hos olika anställda till gagn för en institution i framtiden. Ett konkret exempel är de utmaningar som idag ställs av yrkesverksamma inom området och för sektorn som helhet, till följd av de mycket aktuella reformerna av SOTE-tjänstemodellen. I expertintervjuer är inte intervjupersonens känslomässiga upplevelser den viktigaste faktorn för att hantera ämnet eftersom huvudsyftet med dessa typer av intervjuer är att skaffa eller utnyttja information för affärsbehov. De är dock inte heller medvetet uteslutna och i många fall kan intervjun också ignorera ämnets känslomässiga vinkel.

Forskning och opinionsintervjuer

Utgångspunkten för sådana skrivningar är intervjupersonens personliga och känslomässiga erfarenhetsbas och så kallade vardagskunskaper. Teoretiska kunskaper är därför inte så mycket kärnområdet i den här typen av intervjuer. Naturligtvis, beroende på ämne, kan det också vara en integrerad del eller åtminstone delvis påverka intervjupersonens synpunkter och därmed svaren när man pratar om ämnet. Ämnena kan bland annat vara en undersökning av skolbarn om meningsfullheten i skolan, en undersökning gjord av en avhandlingsforskare om svårigheten att lära sig språket för finskspråkiga elever med invandrarbakgrund, eller en diskussion i ett köpcentrum om vanliga träningsvanor i vardagen. Därmed finns det lika mycket innehåll som det finns författare.

Gemensamt för intervjuerna i denna kategori är att till skillnad från de två tidigare typerna av intervjuer är situationen och atmosfären ofta mycket informell, lättsam, ibland till och med lekfull, och diskussionen kan ta längre tid på sig att diskutera ämnet. Olika känsloyttringar, både starka och mindre kraftfulla både i ord och annat, är också typiska för dessa intervjuer.

Blandningar av intervjutyper

Bortsett från ovanstående typer av intervjuer finns ett stort antal intervjustilar som kan passa något in i var och en av de tre typiska kategorierna när det gäller teman och egenskaper, såsom en blandning mellan de två eller att temat eller intervjuförloppet skiljer sig från en särskild kategori. Du kan aldrig i förväg veta vilken typ av ämne som kommer upp och hur mycket nytt du kan lära dig om något när du skriver ett projekt. Även om det är möjligt att lista och kategorisera intervjuer mycket väl baserat på vissa egenskaper, är varje ny studie också en möjlighet att bli förvånad över den stora mängd information de innehåller.

En fallstudie är en forskningsstrategi som syftar till att ta fram en detaljerad presentation av det ärende som undersöks. En fallstudie är inte en forskningsmetod, utan en fallstudie kan göras med många olika metoder och material. Det här inlägget definierar utgångspunkterna för fallstudien, presenterar principerna som styr valet av det fall som ska undersökas och belyser fördelarna med fallstudien.

Översatt från finskt blogginlägg av Lisa Bendall.