Arbetsdag med transkribering
Vi bestämde oss för att göra ett par blogginlägg om vad en transkriberares arbete innebär på Spoken. I ett senare inlägg fortsätter vi med temat ur en annan synvinkel! Vår projektassistent Sanna berättar här om en transkriberares arbetsdag:
I det här inlägget berättar jag hurdant en transkriberares jobb är i praktiken. Texten baserar på mina egna erfarenheter, men också på fyra andra transkriberares skildringar av sina arbetsdagar. Om jag bara skulle skriva om mina egna erfarenheter skulle beskrivningen kunna bli ganska ensidig, eftersom det är många faktorer som inverkar på en transkriberares arbetsdag utöver den egentliga arbetsuppgiften.
Ofta när jag berättar att jag jobbar med transkribering tittar man frågande på mig eller så får jag en direkt fråga: vad är det? Nedan berättar jag utförligt vad en transkriberares jobb innebär på Spoken, vilka arbetsredskap man behöver i jobbet, vad man ska tänka på och hurdan en typisk arbetsdag för en transkriberare är.
En transkriberares uppgift är att överföra en inspelning till text. Det gör man genom att lyssna på inspelningen och skriva upp allt som sägs. När man gör en exakt transkribering återger man talet ordagrant, med utfyllnadsord och ljud. Med finns alltså alla ”alltså”, ”öh”, ”hmm” och skratt. I grundtranskribering utelämnas utfyllnadsord, reaktioner och ljud, men allt ska ändå skrivas ner precis som det sägs på bandet. Allmänspråklig transkribering innebär att talat språk omvandlas till allmänspråklig form – talspråk omvandlas till skriftspråk. Mer om olika transkriptionstyper kan du läsa här.
Hur fungerar det då i praktiken?
På Spoken sker transkriberingen i ett datasäkert system på internet. Förutsättningarna för jobbet är alltså en dator och en fungerande nätuppkoppling. När transkriberaren vill börja sin arbetsdag loggar hen in i systemet och väljer datafil. Och så på med lurarna, fingrarna på tangentbordet och full fart!
Inspelningarna kan innehålla nästan vad som helst, men oftast är de olika slags intervjuer, möten eller upptagningar från rättegångar. Juridiska inspelningar har sina speciella karaktärsdrag. I dem är språket i allmänhet mycket tydligt och utfyllnadsord förekommer sällan. Mestadels är det bara en person som pratar, vilket också underlättar transkriberingen. Innehållet i alla upptagningar är konfidentiellt och det är transkriberarens skyldighet att hålla det hemligt.
Antalet talare inverkar oväntat mycket på transkriberingen. Man måste identifiera olika talare, vilket kan ta tid, speciellt om antalet talare närmar sig tio. I upptagningar med flera talare händer det ofta att man talar samtidigt och kanske med olika ljudstyrka, vilket innebär en utmaning för transkriberingen. Det är dock så att ju fler talare det finns på inspelningen, desto mer betalt får man för projektet. Man får också bättre betalt för en inspelning med tal som är svårt att höra eller om kvaliteten på inspelningen är dålig. För dessa projekt gör man alltid en separat överenskommelse.
Hur lång tid transkriberingen av en upptagning tar beror på kvaliteten, antalet talare, talhastigheten, språket och på hur snabbt man skriver. Själv har jag märkt att jobbet går desto snabbare ju mer jag transkriberar. Om jag har haft uppehåll i flera dagar är det alltid jobbigare att börja. Fingrarna börjar ändå snabbt att flyga över tangenterna. Allt som allt har min skrivhastighet utvecklats enormt i och med transkriberingen.
Man måste alltid läsa igenom texten innan man lämnar in den. Själv lyssnar jag alltid igenom oklara ställen ännu en gång i kontrollskedet och ofta kan jag då ändra en tidsstämpel som markerats med frågetecken till ett riktigt ord. Även om man transkriberar talspråk är det viktigt att kontrollera grammatiken och plats för kommatecken. Detta vänjer man sig snabbt vid i jobbet. I oklara fall har Google varit en värdefull hjälp.
Transkriberaren arbetar självständigt
En transkriberares arbete är mycket flexibelt, och man kan fritt välja arbetstid och -plats. En typisk arbetsdag för en transkriberare är alltså omöjlig att definiera – det finns lika mycket erfarenheter som aktörer. Ofta är jobbet på deltid och man kan göra det exempelvis vid sidan av studier, mammaledighet eller ett annat jobb. I följande berättar jag om mina egna och andra transkriberares funderingar om arbetsbilden på Spoken.
Transkriberarens viktigaste arbetsredskap tycker vi är dator, internet, hörlurar och de egna händerna. Det är viktigt att arbetsmiljön är lugn och tillräckligt tyst så att man hör ordentligt vad som sägs på bandet.
Pauser får man ta som man vill. Många tycker det är viktigt att gympa eller sträcka på sig emellanåt, eftersom transkribering ändå är ett stillasittande arbete där nacke och axlar kan överbelastas. Många tycker om arbetspass på 45 minuter – en timme och sedan en kort paus. En timme är också enligt min mening en tid som man orkar bra utan avbrott. Å andra sidan kan man fördjupa sig i flera timmar i en intressant inspelning som löper smidigt.
Själv jobbar jag ofta under hela dagen med pass på en halvtimme eller en timme och sedan gör jag något helt annat och pausen kan bli flera timmar ibland. Jag vet inte om det är det mest effektiva sättet, men för mig har det fungerat bra. Det finns alltså många sätt att transkribera och det viktigaste är att hitta en egen stil.
Dagarna ser mycket olika ut – ibland jobbar man utan pauser och ”långa dagar”, ibland vill man ta det lugnare. Man måste ändå komma ihåg att jobbet har en deadline och man har själv ansvaret för att den håller.
Allt som allt är transkriberarens arbete mycket omväxlande fast själva arbetsbilden inte ändras: arbetet innebär alltid att lyssna på ett band och att skriva. Själva projekten kan vara mycket mångsidiga till innehåll, kvalitet, språk och längd. I nästa inlägg avslöjar jag jobbets bra och dåliga sidor – transkribering har några ganska oväntade sidor som man kanske inte kan föreställa sig på förhand. Dessutom berättar jag vilka färdigheter som krävs av någon som vill transkribera. Detta alltså nästa gång!